EU vill modernisera reglerna för växtförädling och göra det lättare att använda ny genteknik inom jordbruket. Samtidigt har förslaget väckt debatt kring miljö, patentskydd och konsumenters rätt att veta vad maten innehåller.
EU har länge haft några av världens striktaste regler för genetiskt modifierade (GMO) grödor. I mitten av maj väntas Europaparlamentet rösta om nya regler för växter som genredigerats med nya genomiska metoder, NGT. Om, eller när, lagen går igenom kommer modifierade grödor få odlas och säljas i Europa.
– EU:s lagstiftning om genteknik skapades redan år 2001, innan dagens tekniker fanns, säger Janne Artell, specialforskare i miljöekonomi och miljövärderingsfrågor vid Naturresursinstitutet.
Till skillnad från traditionell GMO-teknik handlar NGT inte om att föra in gener från andra arter, utan om små förändringar i växtens egna gener. Syftet är att göra grödor mer tåliga mot till exempel torka eller sjukdomar.
– Med de nya teknikerna kan växtförädlingen gå snabbare. I stället för att utvecklingen tar över tio år kan man komma undan snabbare, säger Artell. Det är viktigt eftersom behovet av nya grödor ökar i takt med klimatförändringarna.
– Men när man i EU började undersöka hur de nya teknikerna kunde användas upptäckte man att den gamla lagstiftningen i praktiken försvårar användningen, säger han.
Enligt Artell har reglerna gjort processen dyr och komplicerad, särskilt för mindre företag och växtförädlare.
Men trots det är frågan omstridd. Kritiker varnar för risker för miljön, ökad makt för stora företag och sämre möjligheter för konsumenter att välja bort genredigerade produkter.
Janne Artell är specialforskare i miljö- och naturresursekonomi vid Naturresursinstitutet (Luke). Foto: Privat
Därför vill EU ändra reglerna
Enligt EU:s ministerråd och Europaparlamentet behövs de nya reglerna för att Europa inte ska halka efter inom forskning och jordbruksteknik. Förespråkare menar också att en ny lagstiftning kan förbättra livsmedelssäkerheten.
– I många andra delar av världen är regleringen mer flexibel. Det innebär att EU riskerar att hamna efter i konkurrensen, säger Artell.
Om reglerna inte ändras riskerar EU att bli beroende av import från delar av världen där genredigering redan används mer.
Artell, som forskar om finländares syn på natur och naturresurser, säger att många konsumenter också ser miljöfördelar med tekniken.
– Det viktigaste för många är att användningen av bekämpningsmedel kan minska. Även människor som annars är skeptiska kan acceptera tekniken om den leder till mindre användning av växtskyddsmedel, säger han.
Kritiken mot förslaget
Trots argumenten för de nya reglerna möter förslaget kritik. Bland annat om att forskningen ännu inte säkert kan visa vilka långsiktiga effekter tekniken kan få för ekosystem och biologisk mångfald.
– De mest kritiska konsumenterna oroar sig främst för miljön och den egna hälsan. I vårt material fanns också grupper som var mycket skeptiska eller helt avvisande till tekniken, säger Artell.
Eftersom NGT1-växter inte behöver märkas i butik befarar en del att konsumenter förlorar möjligheten att välja bort genredigerad mat.
– Generellt sett vill människor ofta att produkter ska märkas tydligt. I den nya lagstiftningen verkar man dock utgå från att vissa typer av små och precisa genetiska förändringar inte behöver särskild märkning för konsumenter, säger Artell.
– Däremot kommer informationen om växterna att finnas i register, och producenter kan frivilligt märka sina produkter som till exempel ”NGT-fria”.
Han är själv försiktig med att uttala sig om häls- och miljörisker eftersom det inte är hans forskningsområde.
– Jag utgår från att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har bedömt att riskerna är mindre än tidigare, säger han.
EU framhåller att säkerheten fortfarande ska vara hög och att mer avancerade genförändringar även fortsättningsvis ska granskas noggrant.
NGT står för New Genomic Techniques – på svenska ”nya genomiska metoder”. Det är moderna tekniker som används för att göra små och precisa förändringar i växters DNA. En av de mest kända metoderna är CRISPR, som fungerar som en slags “gensax” och gör det möjligt att förändra DNA mycket exakt.
På Europeiska rådets sida kan man se hur den nya lagförslaget delar in genredigerade växter i två kategorier.
NGT1 – växter med små förändringar
Den första kategorin gäller växter där förändringarna anses kunna ha uppstått naturligt eller genom traditionell växtförädling. Dessa växter ska enligt förslaget behandlas ungefär som vanliga grödor.
De kommer inte behöva märkas som GMO i butik, även om utsädet fortfarande ska märkas så att jordbrukare vet vad de köper. Växter som utvecklats för att tåla stora mängder ogräsmedel eller producera insektsdödande ämnen får däremot inte räknas till denna kategori.
NGT2 – mer avancerade förändringar
Den andra kategorin gäller växter där de genetiska förändringarna är mer omfattande eller komplexa. Dessa ska fortfarande omfattas av EU:s strikta GMO-regler.
Det innebär krav på riskbedömningar, spårbarhet och tydlig märkning. Medlemsländerna ska också kunna välja att förbjuda odling av dessa grödor inom sina egna gränser.
Strid om patent och företagsmakt
En av de mest omdiskuterade frågorna handlar om patentfrågan. Många är oroliga för att stora internationella företag ska få ökad kontroll över frömarknaden.
Många jordbrukare upplever att det kan bli ett problem om de inte får använda eget utsäde från skörden utan måste köpa nytt hela tiden
Maria Ehrnström-Fuentes, forskare inom hållbart jordbruk vid Hanken, säger till Yle att det är en debatt om makt och ägande.
Hon menar att bönder kan bli beroende av stora företag om utsäde och odlingssystem kopplas till särskilda bekämpningsmedel eller licenser. Mindre jordbrukare och växtförädlare kan få svårt att konkurrera om fler växter skyddas av patent.
Janne Artell säger att frågan också diskuterats under EU:s lagförhandlingar.
– Många jordbrukare upplever att det kan bli ett problem om de inte får använda eget utsäde från skörden utan måste köpa nytt hela tiden, säger han.
Patent finns fortfarande kvar även om den nya förordningen träder i kraft, och det har varit en konfliktfråga under förhandlingarna.
– Men EU planerar att följa upp situationen några år efter att lagen börjar gälla och därefter regelbundet utvärdera om patenten skapar problem eller hindrar användningen av tekniken. Om man ser att det orsakar stora hinder kan reglerna ändras.
Vad händer nu?
Ministerrådet har redan antagit reglerna, men för att lagen ska börja gälla måste även Europaparlamentet säga ja till förslaget. Det kommer ske inom maj månad. Om parlamentet röstar för reglerna väntas lagen börja tillämpas från mitten av år 2028 efter en övergångsperiod.
– NGT betyder inte att man slutar använda andra förädlingsmetoder, utan det blir ytterligare ett verktyg vid sidan av de gamla metoderna, säger Janne Artell.
– En viktig utveckling överlag är också den ökade genetiska kunskapen, till exempel genom genomisk selektion där man bättre kan förutse vilka egenskaper växter kommer att få, lägger an till.
Debatten lär ändå fortsätta även efter omröstningen.
