Tusentals arter i Finland hotas i dag av att försvinna. I verket De osynliga har konstnären Eevi Kaila förvandlat rödlistans statistik till ett konstverk om biodiversitetskrisen och det långsamma miljöarbetet.
På en vägg i Amos Rex breder hundratals små teckningar ut sig i strikta rader. Det ser vetenskapligt ut, som ur ett gammalt naturhistoriskt arkiv. Konstnären Eevi Kaila har i flera månader suttit och tecknat, 485 arter, en efter en.
Varje teckning föreställer en art som riskerar att försvinna från Finland.
– Det var ett långsamt arbete, men det är också det jag ville, att varsamt gå igenom art för art, säger Kaila.
Det här är första gången hon ställer ut på ett museum. Verket De osynliga ingår i utställningen Generation 26, som är en samlingsutställning med femtio unga konstnärer mellan 15 och 23 år.
Det var bara en siffra. Jag ville förstå vad som gömde sig bakom.
Bakom projektet finns hennes studier i hållbarhet och visuell kommunikation. Kaila studerar på magisterprogrammet i globalhållbarhet på Helsingfors universitet och visuell kommunikationsdesign på Aalto-universitetet.
Under miljöstudierna stötte hon ofta på Finlands rödlista över hotade arter, den så kallade Röda boken. Men siffrorna i statistiken kändes alltid abstrakta, säger hon.
– Det var bara en siffra. Jag ville förstå vad som gömde sig bakom.
Eevi Kaila har tecknat 485 utdöende arter. Foto: Vera Arhippainen
Var femte art är hotad
I Finland är förlusten av biologisk mångfald i dag ett av de största miljöproblemen. Enligt den nationella rödlistningen är 2 667 arter hotade, och omkring var femte bedömd art klassas som starkt eller akut hotad. Mest utsatta är många mindre och mindre kända arter: insekter, mossor, svampar, lavar och alger. Orsakerna är välkända, skogsbruk, utdikning av våtmarker, förändrade jordbruksmiljöer, klimatförändringen och fragmenteringen av livsmiljöer, men utvecklingen fortsätter trots det.
Det är just dessa arter Kaila velat lyfta fram.
– Vi måste veta vad vi ska skydda. Det handlar inte bara om stora däggdjur. Det finns så mycket mer, och det är ofta de små arterna som är mest hotade, säger Eevi Kaila.
Finland uppskattas ha minst 48 000 arter. Av dem har drygt 22 000 arter kunnat bedömas i den nationella rödlistningen. Nästan 2 700 arter klassas som hotade, vilket motsvarar cirka 12 procent av de bedömda arterna.
Totalt finns närmare 6 700 arter på rödlistan. Dit räknas förutom hotade arter också arter som är nära hotade, försvunna från Finland eller så dåligt kända att forskarna saknar tillräcklig information om dem.
De flesta hotade arterna lever i skogar eller i traditionella kulturlandskap, som ängar och betesmarker. Flest hotade arter finns i södra Finland, där naturmiljöerna förändrats mest genom skogsbruk, jordbruk och byggande.
Bedömningen bygger på kriterier från Internationella naturvårdsunionen IUCN.
Källa: Rödlistan 2019
I Eevi Kailas konstverk figurerar djur, växter, svampar, alger och lavar sida vid sida. Arterna är ordnade alfabetiskt efter sina latinska namn i ett system som påminner om biologins egna arkiv och kataloger. Alla är ritade i samma storlek, oberoende av hur stora de är i verkligheten. En liten insekt får lika mycket plats som en större fågel eller växt.
– Jag funderade på att göra dem i färg, men valde en mer enhetlig stil. Jag ville att ingen art skulle framstå som viktigare än någon annan, säger Kaila.
För att kunna avbilda arterna samarbetade hon med Naturhistoriska museet. Där fick hon tillgång till samlingarna och möjlighet att studera många av organismerna på nära håll.
– Jag tittade på de minsta arterna i mikroskop. Jag tog bilder och gjorde skisser som jag sedan arbetade vidare med hemma.
Arbetet förändrade också hennes egen relation till naturen. Hon säger att hon har lärt känna dem alla närmare.
I bakgrundsarbetet för konstverket har Eevi Kaila vänt sig till samlingarna och experterna vid Naturhistoriska museet. Foto: Vera Arhippainen
Särskilt de små organismerna fascinerade henne. Många lavar och mikroskopiska arter är nästan omöjliga att skilja åt med blotta ögat.
– En del lavar ser nästan identiska ut. Det är först i dna:t man kan se skillnaden.
Favoriterna att rita var kanske ändå de glansiga skalbaggarna, om hon ska välja. Bland illustrationerna finns bara en art avbildad som larv.
– Om jag hade haft mer tid skulle jag ha ritat fler arter i olika stadier. Det är viktigt att förstå att en art förändras genom livet och att olika livsstadier kan vara beroende av helt olika miljöer.
Mellan konst och vetenskap
På frågan om vad hennes verk är eller gör för betraktaren svarar hon att det rör sig i gränslandet mellan konst, forskning och miljökommunikation.
Det ansluter till en växande tradition av miljökonst där konstnärer försöker göra ekologiska kriser begripliga genom känslor och närvaro snarare än genom statistik ensam. När biodiversitetskrisen ofta presenteras i diagram och procentsatser fungerar konsten som ett sätt att återge arterna individualitet.
Att verket heter De Osynliga har att göra med att förlusten av biologisk mångfald beskrivs ibland som en ”tyst kris”. Förändringen sker gradvis och ofta utom synhåll för människor. Många arter försvinner innan de ens hunnit bli kända för allmänheten. Just därför blir synliggörandet centralt.
Eevi Kailas De Osynliga kan ses på utställningen Generation 26 på Amos Rex. Foto: Vera Arhippainen
– Vissa ser verket som kommunikation, andra känner något emotionellt inför det, säger Kaila.
Hon återkommer flera gånger till ordet långsamhet. Själva tecknandet blev ett slags motstånd.
– Miljöarbete kräver långsamt och tålmodigt arbete. Det gäller också det här konstverket.
Vill du göra fler projekt som det här?
– Jag vet inte om det är en vilja eller ett behov. Men ja, det tror jag.
Utställningen Generation är en triennal som i år hålls för fjärde gången. Här samlas 50 konstnärer och arbetsgrupper för att utforska vår tids mest angelägna samhällsfrågor. Utställningen är uppe till den 6 september.
