Vassen har tidigare utnyttjats som foder åt djur eller som takmaterial. Nu kommer en ny användningsform: vass som komposteras till mull för odlingar. Storskalig vasstäkt skapar öppna områden där fåglar och känsliga ängsväxter trivs. Samtidigt hindras stora mängder näring att nå vattenmiljön.
Vid Pernåvikens innersta del i Lovisa skördades vassen på en nio hektar stor yta tidigare i höstas.
– Det blev 1 200 kubikmeter eller 60 lastbilslass, berättar William Velmala.
Han är koordinator för restaureringen av fågelvatten för Nylands NTM-centrals del inom det statliga Helmi-projektet. Pernåvikens innersta del utnyttjades ännu på 1960-talet som betesmark, men sedan dess har vassen tagit över stränderna helt. Under 2000-talet har Nylands NTM-central bromsat igenväxningen genom att röja gamla strandbeten. De har sedan hållits öppna av betande highlandkor. I vår är den meningen att kor ska släppas ut även på det nyröjda området.
Jan-Anders Winqvist, VD för markägaren Forsby gård Ab, var från början positivt inställd till projektet.
– Den här formen av aktivt naturskydd gynnar naturen betydligt mer än att bara passivt skydda områden, säger han.
Då vassen avlägsnas påverkas också vattenmiljön positivt. Det kväve och fosfor som skulle läcka ut och ytterligare göda vattnet då vassen förmultnar, tas nu istället om hand av storbolaget Kekkilä. Vassen som skördats och samlats in vid Pernåviken komposteras i Kekkiläs anläggningar. Där ska den förhoppningsvis nästa år vara omvandlad till mylla, som kan användas i exempelvis trädgårdsodling. Vassen kunde då ersätta torven som bolaget nu använder vid sin framställning av mylla.
Kekkiläs utvecklingschef Toni Luoma berättar att de höga kostnaderna för skörd, insamling och transport av materialet innebär en viss utmaning. Det återstår också att se om det krävs tillsatser av näring under komposteringen för att slutprodukten ska hålla en hög och jämn kvalitet. Här spelar också tidpunkten för skörden en viss roll.
Vassskörden vid Pernåviken är en del av ett större projekt som John Nurminens
stiftelse initierat i syfte att avlägsna näring från vattenmiljön samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas.
Eeva Tähtikarhu, projektchef vid stiftelsen, berättar att en målsättning också är att skapa ekonomisk lönsamhet i den nya branschen. Stiftelsen vill fungera som en länk i kedjan mellan företag som röjer vass och företag som förädlar vassen vidare. Hittills har utvecklingen varit positiv i och med att flera företag i torvbranschen nu övergått till att skörda vass.
