I en studie gjord at Naturresursinstitutet Luke jämförde man finländarnas värderingar angående nationella skogspolitiska alternativ.
I ett pressmeddelande från Naturresursinstitutet Luke fanns det I enkäten – som 2000 medborgare svarade på – stora skillnader mellan individerna gällande vilken skogspolitik de ville ha. Bland de som svarade på enkäten identifierades fem relativt lika stora grupper som hade olika inställningar till målen för skogsvården.
Grupperna var: anhängare av den nuvarande politiken, maximala förmånstagare, motståndare till naturförlust, motståndare till försämring och de som inte värderade jobb inom skogssektorn.
Enligt de maximala förmånstagarna fås de största fördelarna genom förbättringen av mångfalden, stärkandet av kolsänkor och ökningen av arbetsplatser inom skogssektorn. Motståndare till försämring ville inte agera för att förbättra den biologiska mångfalden eller kolsänkor, men motsatte sig en försämring av dessa.
– Bland anhängarna av den nuvarande politiken fanns det fler äldre och män än genomsnittet, men färre utexaminerade från universitet eller högre utbildning. Bland de maximala förmånstagarna och motståndarna till naturförlust var däremot en stor andel stadsbor och universitets- eller högskoleutbildade”, säger forskaren Erkki Mäntymaa.
I studien kunde särskiljas tre alternativ som vart och ett betonade olika mål för skogspolitiken. Alternativen var: mångfaldspolitik, kolsänkepolitik och bioekonomipolitik. Bland dessa politiska alternativ föredrog medborgarna antingen en politik som främjar biologisk mångfald eller kolsänkor. Att främja utvecklingen av bioekonomin ansågs till och med vara skadligt.
Undersökningen bygger på tanken att olika sätt att sköta skog kan påverka tillväxttakten och mängden ved i skogarna, deras förmåga att binda kol från atmosfären till träd och mark, naturens mångfald och livsmiljöernas kvalitet.
Resultaten är i linje med många inhemska och internationella studier. I studier har uppskattningen av skogens miljönytta ökat på bekostnad av de ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekterna.
– Studien visar att medborgarna är redo att betona skyddet av klimatet och den biologiska mångfalden på bekostnad av sysselsättningen”, konstaterar Mäntymaa
