Oljeskiffern gör återkomst i Estland

av | 19 september 2023

Estland har utökat användningen av oljeskiffern i samband med den globala energikrisen och det pågående kriget i Ukraina. Enligt miljöorganisationen Eestimaa Looduse Fond saknas den politiska viljan att minska på användningen av den klimatskadliga oljeskiffern.

 

Tiden står stilla i Kohtla-Järve i nordöstra Estland. Slitna fjärrvärmerör har lappats med provisoriska isoleringsmaterial som fläks upp i sommarvärmen. Svart rök ringlar sig ur skorstenar som hör till industriella anläggningar där oljeskiffern omvandlas till värme och el.

Bebyggelsen för tankarna till en svunnen sovjetisk dekadens. Trots sönderpangade fönster och skamfilade exteriörer pågår gruvbrytningen och utvinningen av oljeskiffer för fullt i Östra Virland (Ida Virumaa).

– De regionala myndigheterna har gjort marginella investeringar i Ida Virumaa i flera decennier. Därför ser det ut som om man skulle förflytta sig 30 år bakåt i tiden då man besöker regionen, säger Hans Markus Kalmer, klimatexpert på miljöorganisationen Eestimaa Looduse Fond.

Klimatexpert Hans Markus Kalmer på Eestimaa Looduse Fond efterlyser konkreta och juridiskt bindande tidsfrister för avvecklingen av landets oljeskifferindustri. Foto: Mikael Sjövall

Vi träffar Kalmer på organisationens kontor i Dorpat (Tartu) i sydöstra Estland. ELF är landets största miljöorganisation med cirka 40 anställda. Ett av ELF:s fokusområden är den estniska klimatpolitiken. 

– Enligt våra kalkyler har koldioxidutsläppen från den estniska energisektorn och industrin ökat med 23 procent i fjol. Den största orsaken till detta är ökad användning av oljeskiffer. Det här är oroväckande, säger Kalmer. 

Landets största producent av skifferolja är Viru Keemia Grupp (VKG) som sysselsätter cirka 1600 personer.

– Eesti Energia utökade sin utvinning av oljeskiffer med cirka 31 procent i fjol. Efter att Estland stoppade importen av rysk gas och olja blev det bråttom att ersätta bortfallet med andra energikällor. Oljeskiffern blev åter ett konkurrenskraftigt alternativ på energimarknaden, säger Kalmer.

Finlands Natur försöker nå VKG för en kommentar i flera veckors tid, men företaget väljer att ligga lågt. ”Bolagets verkställande direktör är den enda som kan kommentera frågan och tyvärr är han inte tillgänglig just nu”, lyder det kortfattade svaret från VKG:s kommunikationsdirektör. Efter det tiger bolagets ledning som muren.

Utvinningen av oljeskiffern är ett känsligt kapitel i Estland. Därför väljer VKG att lägga locket på. Estland har i likhet med alla andra EU-länder förbundit sig att minska på sina klimatutsläpp i enlighet med EU:s plan för grön omställning. EU:s mål är att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent före 2030. Om Estland utökar gruvbrytningen av oljeskiffern låter det sig inte göras.

– Den förra regeringen lovade avveckla oljeskiffern 2035–2040, men i det nya regeringsprogrammet saknas den här utfästelsen och alla tidsfrister. Det här är ett stort problem, säger Kalmer.

Den politiska kursändringen är anmärkningsvärd med tanke på att Reformpartiet och premiärminister Kaja Kallas fick förnyat förtroende och vann parlamentsvalet i mars i år. Enligt ELF saknas det nu helt och hållet konkreta planer för avvecklingen av den industri som utvinner oljeskiffer.

– Regeringsprogrammet säger att Estland ska använda sig av existerande inhemska tillgångar på oljeskiffer och att nya gruvor inte ska grundas. I praktiken ökar ändå utvinningen av oljeskiffer eftersom regeringen tidigare har beviljat gruvtillstånd till flera aktörer i branschen, säger Kalmer.

Att avveckla en klimatskadlig industri sker inte i en handvändning. De estniska anläggningar som använder sig av oljeskiffer har en sammanlagd kapacitet på cirka 1 400 megawatt. Det är tills vidare oklart hur den här produktionen ska ersättas med förnybara alternativ.

– Det har knappt byggts nya vindkraftsparker i landet de senaste 10 åren. Det finns stora brister i detaljplaneringen och markreservationerna för vindkraftsparker, vilket bäddar för byråkratisk tröghet och not-in-my-backyard-aktivism. Därför rör det inte på sig.

En annan orsak har att göra med den estniska subventionspolitiken.

– Den estniska staten subventionerar för närvarande utvinningen och produktionen av oljeskiffer. De statliga subventionerna är den främsta orsaken till det här dödläget.

Den estniska regeringen har gett grönt ljus för att bygga en ny industriell anläggning som ska framställa skifferolja som drivmedel för fartyg. De estniska myndigheterna hostar upp 125 miljoner euro för att backa upp bygget av fabriken.

– Fabriken skulle orsaka koldioxidutsläpp som uppgår till cirka 800 000 ton per år. Den sysselsättande effekten vore endast omkring 60 nya jobb. Det låter som en ganska dålig investering.

Eestimaa Looduse Fond utgår från att hanteringen av oljeskiffern rättas till i den klimatlag som är i görningen.

– Vi hoppas att den klimatlag som behandlas av parlamentet Riigikogu nästa år kunde konkretisera ambitionsnivån i den estniska klimatpolitiken. Vi måste slå fast klara tidsfrister för avvecklingen av oljeskiffern, säger Kalmer.

 

Övre bilden: Bolaget Viru Keemia Grupp (VKG) är Estlands största producent av skifferolja. VKG:s industriella anläggning i Kohtla-Järve i nordöstra Estland omges av sovjetiskt förfall. Foto: Mikael Sjövall.

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Finländarnas koldioxidavtryck har halverats

Finländarnas koldioxidavtryck har halverats

Ökad efterfrågan på miljörelaterade utbildningar

Ökad efterfrågan på miljörelaterade utbildningar

Dioxinhalterna har halverats under 2000-talet

Dioxinhalterna har halverats under 2000-talet