Skogsrådgivarna styr ofta upp valet av skogsbruksmetod

av | 27 mars 2024

Hygge vid en strand.

Strandhygge. Foto: Natur och Miljö rf

Vad gör Finlands 620 000 privata skogsägare med sin skog? Säljer rubbet till skogsbolagen, skyddar skogen eller går inför kontinuerligt skogsbruk? Vad skogsägaren gör beror ofta på vem som ger råden och planerar skogsvården.

Tänk dig att du är en privat skogsägare, men du vet inte riktigt vad du ska göra med din skog. ”Vänd dig till din närmaste skogsvårdsförening”, är det vanligaste tipset. I Finland finns 56 föreningar som ska driva skogsägarnas intressen. Fem av föreningarna är medlemmar i SLC, Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund och resten hör till den finska takorganisationen MTK.

Men hur balanserad och opartisk information ger skogsvårdsföreningarnas experter åt skogsägarna? För det är ingen hemlighet att kalhyggen i decennier varit den rådande skogsvårdsmetoden i Finland. Sedan 2014 har kontinuerligt skogsbruk varit möjlig i Finland och en del skogsägare har valt detta klimatsmarta alternativ.

Bild på Anders Portin.

Anders Portin. SLC.

– Man ska kontakta skogsvårdsföreningen för att få hjälp om skogsvård, oavsett om det handlar om plantering, röjning eller när man vill sälja virke till skogsindustrin. Om man vill ha kontinuerlig beståndsvård, då ska skogsvårdsföreningen ta det i beaktande och sedan ge råd att “på det här området fungerar det inte, men på det här stället kan det gå”, säger Anders Portin som är skogsombudsman på SLC.

Skogsvårdsföreningarna har i uppdrag att ge råd åt skogsägare om hur de ska vårda sin skog – alltså spelar det stor roll vad en skogsrådgivare säger.

– Huvudsaken är att skogsägaren har ett mål och en tanke med sitt skogsbruk. Det värsta är om man inte gör någonting.

Om du är en skogsägare som inte har tid och möjlighet att själv ta fram information om skogsfrågor, hur ska du då veta vad dina mål är? Presenteras alla olika skogsvårdsmodeller på ett likvärdigt sätt?

– Jag förstår vad du menar. Om man läser Finlands Natur eller Suomen Luonto så får man bilden att de alternativa modellerna inte presenteras. Jag upplever att vi inom vår organisation har den inställning att det är skogsägaren som ska bestämma. Om skogsägaren säger att ”jag vill ha ett mera miljöinriktat skogsbruk”, så då ska man erbjuda de alternativen, svarar Portin.

Vad säger Finlands skogscentral?

Finlands Natur får tag på Riikka Otsamo, expert på skogsvård på Finlands skogscentral.

– De som ger råd åt skogsägarna borde ge information om alla olika alternativ på ett så opartiskt sätt som möjligt. Jag måste säga att de nya trenderna inom skogsbranschen talar för att man öppet ska berätta om alla alternativ. Men det finns garanterat skillnader mellan de olika skogsvårdsföreningarna – och andra aktörer så som de stora skogsbolagen – i hur informationen presenteras, säger Otsamo.

Riikka Otsamo vid ett träd.

Riikka Otsamo. Skogscentralen.

Vad säger då aktiva förespråkare för kontinuerligt skogsbruk om den information som skogsägarna får? Intresseorganisationen Silva rekommenderar tre företag som experter i fråga om planering av kontinuerligt skogsbruk. Ett av företagen är Arvometsä.

– Vi har noterat att skogsvårdsföreningarna och de stora skogsbolagen under de senaste 5 åren ändrat sitt sätt att prata om kontinuerligt skogsbruk. I mitten av 2010-talet sade de att kontinuerligt skogsbruk inte går att förverkliga alls och att metoden mer eller mindre kommer att förstöra de finska skogarna, säger Aleksi Vihonen, vd på Arvometsä.

– Nu har tonfallet ändrats helt och hållet, alla aktörer säger nu ”förstås förespråkar vi kontinuerligt skogsbruk”. Men den stora frågan är vilka skogsplaneringstjänster de verkligen erbjuder i de privata skogarna, säger Vihonen.

Arvometsä har kontaktats av flera skogsägare som uppger att stora skogsbolag och skogsvårdsföreningar i teorin nämner kontinuerligt skogsbruk som ett alternativ.

– Många skogsägare vänder sig till oss för att vi ska sköta deras skog efter att andra aktörer sagt att kontinuerligt skogsbruk är okej, men i just den här specifika skogen går det inte, säger Vihonen, och tillägger att det finns skogar där kontinuerligt skogsbruk inte funkar så bra, som till exempel i områden där det endast finns jämnåriga granar i skogen.

Anders Portin på SLC säger att han är skeptisk till kontinuerlig beståndsvård som en universallösning.

– Jag skulle säga att kontinuerlig beståndsvård är en helt bra metod på vissa marker – till exempel på torvmarker har man rekommenderat det mer och mer.

Om man gör en kal yta på till exempel grankärr och tar bort alla träd så finns det inga rötter som suger upp vattnet – med resultatet är att vattennivån stiger och det blir svårt för nya träd att växa där. På våta torvmarker är det klart bäst att avverka vissa träd och lämna kvar andra.

– På andra marker och ifråga om andra trädslag än gran så skulle jag nog rekommendera de traditionella metoderna. Man måste välja skötselmetod enligt platsen, säger Portin.

Också på Finlands Skogscentral säger Riikka Otsamo, expert på skogsvård, att kontinuerlig skogsvård rekommenderas starkt just i bördiga torvmarker.

– I de här torvmarkerna finns det ofta från början träd av olika åldrar – på ett sådant område finns det goda förutsättningar för kontinuitetsskogsbruk, säger Otsamo.

Aleksi Vihonen välkomnar att den forskning som stöder kontinuerligt skogsbruk i torvmarker nu finns med i officiella skogsvårdsrekommendationer. Vihonen tillägger att kontinuerligt skogsbruk även kan fungera bra i skogar med mineraljord.

– I nuläget är de flesta inom skogsbranschen överens om att man på torvmarker definitivt inte ska kalhugga, men ändå görs det. Vi måste komma ihåg att plockhuggning (som hör till det kontinuerliga skogsbruket) fortfarande är förhållandevis sällsynt i de finska skogarna.

Riikka Otsamo på Skogscentralen, tillägger att det ofta kan ta tiotals år och få kallade förberedande avverkningar före en skog kan uppnå ett slags idealtillstånd där skogsägaren kan börja vårda sina skog enligt den kontinuerliga beståndsvårdens principer.

– I en sådan skog finns olika slags träd i olika åldrar – olika lager av skog – och så kan skogsägaren till exempel med 15-20 års mellanrum plocka en del av träden.

Bild på Aleksi Vihonen i skog.

Aleksi Vihonen. Arvometsä.

Aleksi Vihonen säger att den största frågan då vi talar om kontinuerligt skogsbruk är brist på kunskap och erfarenhet inom skogsvårdsbranschen.

– Trots att det bland de stora aktörerna inom skogsbranschen finns utbildningar och riktlinjer om biodiversitet och miljövänlig vård av skog så tar det lång tid innan allt detta syns och omvandlas till verklighet i våra skogar.

Den privata skogsägarens önskemål kan ibland vara en helt annan sak än slutresultatet av en avverkning i skogen. Företaget Arvometsä använder sig av precis samma skogsmaskinförare som de stora skogsbolagen. Aleksi Vihonen ger ett exempel.

– När vi med vår expertis i att planera plockhuggning pratar med maskinföraren så kanske slutresultaten blir en kompromiss. Vi kan inte säga: ”gör exakt så här”. Maskinföraren kanske skött skogen i området i decennier på ett visst sätt och då känner föraren också till skogens dynamik – vi måste också respektera den aspekten, säger Vihonen.

Riikka Otsamo påminner för sin del om att kontinuerlig skogsvård fortfarande är en ganska ny företeelse. Trots att Skogscentralen arrangerar utbildningar kring nya skogsvårdsmetoder så tar det tid för kunskapen att rota sig i skogsbranschen.

– Vi behöver praktisk erfarenhet och forskning om kontinuerlig skogsvård, småningom får vi mer och mer kunskap.

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Näktergalen – fågeln som sjunger om natten

Näktergalen – fågeln som sjunger om natten

Blåstång ska skickas upp i rymden – för att lösa mysteriet med hur den förökar sig

Blåstång ska skickas upp i rymden – för att lösa mysteriet med hur den förökar sig

Ny forskning: Försvagad artrikedom i Skärgårdshavet

Ny forskning: Försvagad artrikedom i Skärgårdshavet