De svenska företag som har de största klimatutsläppen struntar i statliga program som stöttar företagen i den gröna omställningen. Det visar en ny studie från Chalmers tekniska högskola.
Enligt Chalmers studie väljer största delen av företagen med de största utsläppen att inte söka pengar från till exempel Industriklivet och Klimatklivet – de statliga program som satsar miljarder på att hjälpa industrin att ställa om.
”Det är anmärkningsvärt att flera av de företag som står för de största utsläppen och har satt de mest ambitiösa klimatmålen visar ett relativt lågt engagemang i de statliga omställningsprogrammen”, säger Hans Hellsmark, docent inom innovation och hållbar omställning på Chalmers.
Industriklivet och Klimatklivet är två stora statliga satsningar för att hjälpa svensk industri att minska utsläppen av växthusgaser och underlätta den gröna omställningen. I Chalmersstudien analyseras 97 finansierade projekt under perioden 2017–2024, riktade mot de 20 företag som står för 80 procent av industrins utsläpp, på totalt cirka 5,9 miljarder kronor (550 miljoner euro).
De svenska bolag som står för de största utsläppen verkar inom tillverkning samt energi- och värmeframställning. På listan finns till exempel SSAB, Heidelberg Materials, Boliden, Vattenfall, E.ON och Stockholm Exergi, men också de finska bolagen ST1, Outokumpu och Nordkalk.
”En del av de här bolagen har mycket ambitiösa klimatmål, men utan motsvarande engagemang i konkreta omställningsprojekt riskerar dessa mål att förbli just ambitioner. Det verkar som om att höga ambitioner ibland handlar mer om att positionera sig kommunikativt än att driva faktiskt förändring”, säger Hans Hellsmark.
Att flera av de stora bolagen inte ligger längre fram i den gröna omställningen innebär att deras utsläpp av växthusgaser förblir höga. Men problemet går djupare än så, eftersom bolagen är djupt integrerade i sin industri, med täta kopplingar till leverantörer, kunder, regelverk, infrastruktur och politik.
”Det innebär att deras strategiska val, till exempel vilka tekniker de satsar på och vilka samarbeten de ingår i, får stor betydelse för om vi lyckas nå klimatmålen. Omställningen sker i hög grad i nätverk mellan företag, forskningsinstitut och offentliga aktörer”, säger Hans Hellsmark.
Enligt forskarna har bolagens passivitet en koppling till strategiska prioriteringar, bristande organisatorisk kapacitet, svaga kopplingar till forskningsnätverk, och avsaknad av marknadstryck för kommunala monopolbolag.
Chalmers studie har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Direct.
