Hushållen de största miljöbovarna i matsvinneriet

av | 13.06.22

I fjol slängdes det bort cirka 360 miljoner kilo mat i Finland. Nyhjälplöshet och välstånd antas bidra till slöseriet.

De finska hushållen står för mer än en tredjedel av matsvinnet i landet, uppger Naturresursinstitutet. Enligt institutets statistik vräker de finska hushållen ned i genomsnitt 23 kilo kasserad mat i soporna varje år.

En närmare titt på statistiken visar att 82 procent av alla finländska hushåll slänger bort i genomsnitt 13 kilo mat per år. Cirka 11 procent av de finländska hushållen har ett matsvinn på i genomsnitt 45 kilo per år. Sedan finns det värstingar som utan att blinka kan skyffla upp till 105 kilo mat i soptunnan varje år.

– Det finns en liten kategori av konsumenter som struntar i hela problemet. De utgör cirka 2 procent av befolkningen. På dem biter ingen information och inga kampanjer, säger Inkeri Riipi på Naturresursinstitutet.

Varken Konsumentförbundet eller Naturresursinstitutet vet med säkerhet om hushållens matsvinn har ökat eller minskat de senaste 5-10 åren.

– Vi har från och med 2018 utvecklat ett uppföljningssystem för att kunna mäta matsvinnet systematiskt inom olika samhällssektorer, säger Riipi.

Enhetlig europeisk statistik saknas

EU kräver att alla medlemsstater ska rapportera om hanteringen av livsmedelsavfallet. Eftersom det tills vidare saknas enhetliga kriterier för rapporteringen på europeisk nivå är det likaså svårt att jämföra de finska forskningsresultaten med övriga EU-länders statistik.

I dag är matsvinnet på allas läppar, men man behöver inte blicka speciellt långt bakåt för att inse att matsvinn är ett förhållandevis nytt fenomen.

– Det finns mycket som tyder på att matsvinn är förknippat med välstånd. Ju högre levnadsstandard, desto mer uppstår situationer där mat slängs bort, säger projektkoordinator Jenni Vainioranta på Konsumentförbundet.

Enligt Vainioranta har ordet matsvinn inte använts över huvud taget i finska dagstidningar på till exempel 1920-talet. Det visar en analys som har gjorts vid Jyväskylä universitet.

– Det handlar om värderingar. Vår uppskattning för maten har eroderat. Sedan finns det säkert många barnfamiljer som har det så körigt i vardagen att de inte hinner styra upp matruljangsen där hemma, säger Vainioranta.

Konsumentförbundet har bland annat drivit informationskampanjer för att få bukt med problemet.

– Det bästa sättet att motivera folk att de ska minska på sitt matsvinn är att lyfta fram de ekonomiska fördelarna med att handla mat förnuftigt. Pengar verkar motivera mer än miljönyttan, säger Riipi.

Nyhjälplösheten en bov i dramat

Trots att alla finländare lär sig huslig ekonomi i skolan brister det ofta i kunskaperna att tillreda mat.

– En utbredd nyhjälplöshet bidrar till matslöseriet. De som äter kött köper oftast bara inre filé eller malet kött nu för tiden. Förut tog man tillvara allt av det djur man slaktade. Nu är det väldigt få som äter inälvor som betraktas som delikatesser i andra länder, säger Riipi.

Mycket tyder på att det är svårt att få bukt med matsvinnet i hushållen. I affärerna och detaljhandeln går det lite bättre.

– Affärernas andel av det finländska matsvinnet är nu cirka 16 procent, säger Inkeri Riipi på Naturresursinstitutet.

Trots dessa framsteg finns det fortfarande affärsmodeller som underblåser okynneskonsumtionen.

– Flera forskningsrapporter visar att så kallade mängdrabatter ger upphov till matsvinn då konsumenter förköper sig och fyller kundvagnen med mer mat än vad man egentligen behöver, säger Vainioranta.

I till exempel Danmark har landets största affärskedja Rema satt stopp för så kallade mängdrabatter som ett led i arbetet att minska på matsvinnet, uppger Konsumentförbundet.

Vad kan myndigheterna göra för att minska på matsvinnet?

– Konsumentförbundet ordnar just nu verkstäder för att diskutera olika praktiska lösningar på problemet. En del av dessa lösningar ska presenteras under den så kallade spillveckan som ordnas i september, säger Riipi.

Automatisering och personifiering

En lösning som redan tillämpas inom detaljhandeln är automatisering av varuflödet. Till exempel det finska bolaget Relex Solutions hjälper affärerna med att optimera utbudet på varor så att det finns rätt mängd varor i hyllorna och så lite som möjligt går till spillo.

Optimeringen bygger på data som snappar upp statistik på affärernas tidigare försäljning och kundernas konsumtionsmönster. Relex Solutions plattform utlovar upp till 40 procent mindre svinn av livsmedel i affärerna.

Naturresursinstitutet tror att den utökade näthandeln också kan bidra till lösningen på sikt.

– Näthandeln av livsmedel har lett till en bättre framförhållning och planering av matuppköpen. Det visar Naturresursinstitutets rapport, säger Vainioranta.

Enligt Vainioranta kunde affärerna vidareutveckla personifierade kundprofiler på nätet och erbjuda kunderna matrecept i stället för enskilda matvaror och ingredienser.

– De som upprätthåller näthandeln kunde till exempel lansera en alarmfunktion som aktiveras då kunden köper för mycket mat som avviker från tidigare konsumtionsmönster, säger Vainioranta.

Ibland kan prisutvecklingen och inflationen tvinga fram nya konsumtionsvanor. Den globala matkrisen har redan satt sina spår i finländarnas plånböcker.

– I takt med att matpriserna stiger har många konsumenter märkt att det går att undvika onödiga matkostnader genom att planera matuppköpen noggrant och använda sig av alla livsmedel som man köper, säger Vainioranta.

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Så firar du en ekologiskt hållbar jul

Så firar du en ekologiskt hållbar jul

Hon balanserar mellan miljödiplomati och jävlaranamma

Hon balanserar mellan miljödiplomati och jävlaranamma

Ny metod flaggar hälsofarliga kemikalier i kläder – kan ge bättre reglering

Ny metod flaggar hälsofarliga kemikalier i kläder – kan ge bättre reglering