Östersjöns alger som växer på klippor och stenar är en outnyttjad naturresurs. Joel Lindholm på Åland siktar på att kunna odla algerna i stor skala som mänskoföda och livsmedel.
Natur och Miljös nyvalda ordförande Joel Lindholm har många järn i elden. Det som nu upptar det mesta av hans tid är odling av alger i havet runt Åland.
Odling av alger som livsmedel är stort i länder som Kina, Sydkorea och Japan. I Europa finns det på Irland och Island en lång tradition av att ta tillvara alger ur havet och använda dem som mänskoföda. Det finns belägg för att redan vikingarna utnyttjade alger som mat. I Norden har alger tidigare använts som djurfoder och som gödsel.
I Östersjön har tillsvidare ingen ännu odlat alger i kommersiell skala, men försök i mindre skala pågår i Estland, Sverige och Tyskland. Joel Lindholms företag Under Ytan satsar nu på att utveckla metoder för algodling i stor skala som på sikt även ska vara kommersiellt lönsam.
Lindholm berättar att algodlingen även kan vara ett sätt att höja biodiversiteten i havet. Då man erbjuder fasta underlag som algerna kan fästa vid ökar diversiteten i områden som saknar hårda substrat såsom stenar och klippor. Algerna lockar i sin tur till sig mängder av ryggradslösa djur och även fisk som även kan leka i frodiga algbestånd. Att plantera ut odlade alger kan därför vara ett sätt att restaurera vattenmiljöer.
– Jämfört med odling på land upptar algodlingen ingen yta och den innebär ingen åverkan på naturen. Det enda som behövs är rep eller nät som algerna kan fästa vid, bojar som håller odlingen flytande och ankare som håller den fäst vid bottnen. Odlingens miljöpåverkan är därmed inte större än den som en förankrad båt ger upphov till,
säger Lindholm.
En annan miljöfördel med algodling är att algerna upptar kväve och fosfor ur vattnet. Det gynnar det övergödda vattnet i Östersjön.
Lindholm berättar att algerna innehåller rikligt med ämnen som är nyttiga för mänskokroppen.
– I algerna finns mycket järn, mangan, zink, alla vitaminer och omegafettsyror. Koncentrationen av tungmetaller har vid analyser visat sig ligga långt under gränsvärdena för vad som är hälsovådligt.
Jod är det enda ämne som kan begränsa hur mycket alger man kan äta. Jod finns framförallt i blåstång och det högsta dagliga rekommenderade intaget av rå blåstång är 7 gram. Oftast kokar man ändå tången då man tillreder den och då minskar dess innehåll av jod med 70–90 procent.
Joel Lindholm har tidigare arbetat i restaurangbranschen och har tillsammans med sin kompanjon, kocken Viktor Eriksson ex-perimenterat mycket med hur man kan tillreda algerna. För finländare är alger som föda närmast kända som ingrediens i japanska sushi-rätter. Här är det exotiska algarter som i regel används, men enligt Lindholm kunde man lika väl köra med inhemska alger i sushin.
Blåstångens mjuka årsskott kan tillagas på en mängd olika sätt.
– Efter avkokning kan blåstången med fördel stekas i smör. Man kan också torka den och mala den till pulver som ger umami-smak åt soppor och såser, säger Lindholm.
Picklad blåstång, som är inlagd i äppelvinäger med salt och socker är mycket god. Det kan Finlands Naturs utsända intyga.
Lindholm rekommenderar också bland annat grönalgen tarmtång (Ulva) som blir god som panerad och friterad, bara man först pressar ut så mycket vatten som möjligt ur den.
Det går utmärkt att göra en sallad på en blandning av flera olika alger, såsom blåstång (Fucus vesiculosus, tarmtång, rödalgen kräkel (Furcellaria lumbricalis) och rödalgen fjäderslick (Polisiphonia fucoides). Enligt Lindholm blir salladen fin om man blandar i sesamfrön, sesamolja eller rapsolja.
Blåstångens nya skott kan skördas från april till juni, medan fjäderslick har bäst smak under vintermånaderna. Smaken påminner om tryffel.
Snittar med algpålägg är en delikatess som Joel Lindholm ofta tillreder.
Joel Lindholm och Viktor Eriksson har satsat mycket på att informera allmänheten om algers lämplighet som föda. De har gjort ett antal popups i restauranger och evenemang både på Åland och fastlandet. Intresserade har fått smaka på alger tillredda på olika sätt.
– Responsen har varit över förväntan positiv. ”Jag trodde inte att de gick att äta, men det här är ju otroligt gott”, är en vanlig kommentar, berättar Lindholm.
Många förknippar alger med cyanobakterier, det vill säga blågröna alger. Lindholm har ofta fått förklara skillnaden mellan mikroskopiskt små blågröna alger och ätbara makroalger som växer på ett fast underlag.
Jag trodde inte att de gick att äta, men det här är ju otroligt gott!
När kan ålänningarna köpa alger i matbutiken?
– Med hjälp av våra nordiska samarbetspartner kommer vi att se till att sockertång, Saccharina latissima, finns till salu redan i sommar, säger Lindholm
Sockertången är en storvuxen brunalg med söt smak som finns närmast längs Sveriges västkust. Lindholm tror att de egen-händigt odlade algerna kommer att kunna köpas i mataffärerna år 2024 eller 2025.
Lindholms företag samarbetar med företaget Nemo SeaFarms och vindkrafts-bolaget OX2. Siktet är inställt på att i framtiden kunna anlägga storskaliga alg- och blåmusselodlingar i anslutning till den stora vindkraftpark som OX2 planerar i havsområdet nordost om fasta Åland. Tanken är att odlingar ska kunna anläggas vid vindkraftverkens fundament och omkringliggande områden.
I sommar håller Lindholm och hans kompanjon i Nemo SeaFarms, Magnus Hanstén, på och utvecklar olika odlingsmetoder för alger och blåmusslor. För ändamålet har OX2 arrenderat ön Björkskär i Saltviks skärgård, cirka 15 kilometer från det tilltänkta vindkraftsområdet.
Lindholm har en längre tid åkt runt på Åland och spanat in platser med särskilt livskraftiga bestånd av blåstång och andra alger. Han är van att i våtdräkt dyka ned till algbestånden oberoende av årstid. Från klipp- och stenbottnar har han hämtat upp mindre mängder av alger som sedan tillretts och använts vid popups.
– Vi vill inte beskatta vilda bestånd av alger i stor skala. Då vi börjar sälja algpro-dukter sker det med odlade alger som råvara, säger han.
Själva odlingen går till så att värdalger från naturen samlas in och får föröka sig i särskilda laboratorier. Nemo SeaFarms kommer att bygga ett laboratorium på Åland eller fastlandet ännu i år. Då algerna förökar sig i laboratoriet kommer nya algexemplar att börja växa på rep, som sedan placeras ut i specialgjorda ställningar i havet. Här återstår ännu mycket arbete och försök innan det hela börjar fungera i praktiken.
Joel Lindholm
-hemma i Nykarleby, bott på Åland sedan 2009
-35 år
-utbildad båtbyggare och Hospitality Manager
-arbetat i restaurangbranschen på Åland
-projektkoordinator för evenemangen Skördefesten och Åland Grönskar
-aktiv i Ålands Natur och Miljö, partiet Hållbart Initiativ och Natur och Miljös styrelse
-driver sedan 2022 företaget Under ytan som satsar på odling av alger
-läs mer om Joel Lindholm som ordförande för Natur och Miljö här
