I snart två årtionden har METSO-programmet erbjudit markägare en möjlighet att frivilligt låta freda sin skog mot betalning. Detta har varit populärt och målsättningarna för permanenta fredningar ser ut att uppfyllas. METSO kan ändå inte ensamt rädda skogsnaturen.
METSO inleddes 2003 med en försöksfas. I början ville man, vis av erfarenheterna från Natura 2000-programmet, inte ställa upp några arealmässiga mål för skogsskyddet. Sådana fastställdes år 2008 då en handlingsplan som sträckte sig ända fram till 2025 antogs.
Då ska 96 000 hektar skog enligt handlingsplanen ha ett permanent skydd. Fram till och med 2021 hade drygt 88 000 hektar eller 88 procent skyddats.
Enligt konsultativa tjänstemannen Ville Schildt på jord- och skogsbruksministeriet kommer målsättningen att uppnås 2025. Det här mycket tack vare att den nuvarande regeringen ökat finansieringen av programmet.
Tidigare regeringar har varit betydligt snålare. Då har man inte kunnat godkänna alla ansökningar av skydd som markägare kommit med. I sådana fall har de mest värdefulla objekten ur naturskyddssynvinkel priorit-erats enligt de kriterier för bland annat trädens ålder och mängden död ved som METSO-objekten måste uppfylla.
Grundandet av permanenta skyddsområden handhas av de regionala NTM-centralerna med finansiering från miljöministeriet. Skyddsområdena kan grundas antingen på privatägd mark eller på mark som staten köper av markägaren.
Johan Haddas i Lovisa lät efter noggrant övervägande freda 18 hektar av sin skog för 13 år sedan. Det är ett beslut som han idag är mycket nöjd med. Den ersättning han fick för skogen motsvarade värdet på det virke man fått vid en slutavverkning.
Haddas säger sig redan tidigt ha blivit intresserad av att bevara skog i naturtillstånd.
– Den slutliga inspirationen fick jag under ett besök i redwood-skogen i Kalifornien. Där är jätteträden nu fredade, efter att det varit nära att de hade avverkats.
Ett alternativ till permanent skydd inom ramarna för METSO är tidsbunden fredning enligt så kallade miljöstödsavtal. De handhas av Finlands skogscentral och finansieras med medel från jord- och skogsbruksministeriet. Finansieringen har varit snålt tilltagen och därför släpar förverkligandet av handlingsplanen efter målsättningen på 82 000 hektar. Fram till 2021 var drygt 56 000 hektar eller 66 procent fredade. Här ingår också naturvårdsprojekt på privatägd mark, till exempel hyggesbränning och vård av lundar, som också är en del av METSO.
– Fram till år 2025 kommer vi att klara av uppskattningsvis 90 procent av målsättningen, säger Ville Schildt.
Han är i alla fall nöjd med den summa på 15,8 miljoner euro som finns reserverad i 2023 års statsbudget för miljöstödsavtal och skötsel av naturvårdsobjekt. Det är närmare dubbelt så mycket som under detta år.
Krister Welander i Sjundeå hörde till de första skogsägare som år 2005 lät freda största delen av sin skog på 6,3 hektar enligt ett miljöstödsavtal. Fredningstiden är så pass lång som 30 år, med utbetalningen av en ersättning enligt gängse virkespris vart tionde år.
Sedan länge görs miljöstödsavtalen upp för tio år i taget. Riitta Raatikainen, ledande sakkunnig i naturvårdsfrågor på Finlands skogscentral, berättar att miljöstödsavtalen i medeltal gällt områden på tre hektar. Motsvarande värde för permanent fredning ligger kring 10 hektar.
– Tidigare omfattade miljöstödsavtalen främst värdefulla livsmiljöer som bör skyddas enligt naturvårdslagen eller skogslagen (”lagobjekt”). Numera består områdenas yta till över häften av annat än lagobjekt. Det visar att det finns en vilja bland skogsägarna att bevara mer än bara de lagstadgade objekten, säger Raatikainen.
Hon berättar att ytterst få skogsägare väljer att inte förnya sitt miljöstödsavtal då 10 år förflutit. Den viktigaste orsaken till att avtal inte förnyas är att kriterierna för METSO skärpts och att områden som tidigare uppfyllt kriterierna inte längre gör det. Orsaken till de skärpta kriterierna är att minskad finansiering tvingat skogscentralen att prioritera de mest värdefulla objekten. Därmed har bland annat myrar med glesa trädbestånd fallit bort.
En annan orsak till att miljöstödsavtal inte förnyats är att markägaren i stället gått in för permanent fredning.
– Årligen flyttar vi över omkring 1 000 hektar från miljöstödssidan till permanent fredning enligt avtal med NTM-centralerna, säger Raatikainen.
Welander har tänkt sig denna lösning efter att 30-årsperioden gått ut.
– Skogen ska i alla fall inte huggas, konstaterar han bestämt.
I regeringens principbeslut om Helmi-livsmiljöprogrammet finns en preliminär skrivelse om en fortsättning på METSO från och med 2026. Idag är det dock högst osäkert om och hur detta blir verklighet.
METSO har i alla fall tagits väl emot bland privata skogsägare och visat att det bland dem finns många som ställer sig positivt till naturskydd. Men räcker fredningen inom METSO till för att stoppa biodiversitetsminskningen i våra skogar?
– Nej, säger Tapani Veistola, verksamhetsledare för Finlands naturskyddsförbund. Han får medhåll av Ville Schildt vid Finlands skogscentral.
– METSO är bara en metod bland flera andra i arbetet för att trygga skogsnaturens mångfald. Det krävs ytterligare bland annat skydd genom planläggning och framförallt ökad naturhänsyn inom skogsbruket, konstaterar Veistola.
