Kraftiga svängningar mellan extrem torka och intensivt regn till följd av klimatförändringen har ökat globalt, mer än vad man tidigare trott. Enligt forskare är det den drivande faktorn i de katastrofala bränderna som har härjat i Kalifornien den senaste tiden.
På engelska benämns de snabba svängningarna i de hydrologiska miljöerna för ”hydroclimate whiplash”, alltså en pisksnärt i hydroklimatet. Det som driver fenomenet, där extrem torka alternerar med extrem fukt, drivs av det allt varmare klimatet. För varje grad Celsius som planeten värms så växer atmosfärens förmåga att avdunsta, absorbera och släppa ut vatten. Forskarna hänvisar till det som en expanderande, atmosfärisk svamp.
”Problemet är att svampen växer exponentiellt, som sammansatt ränta på ett bankkonto. Expansionshastigheten ökar med varje bråkdel av en grad uppvärmning”, säger klimatforskaren Daniel Swain vid UCLA, University of California, i ett pressmeddelande.
Han har tillsammans med en grupp internationella forskare tittat närmare på whiplash-fenomenet, som delvis ligger till grund för de kraftiga bränderna som har förstört stora delar av Kalifornien de senaste två veckorna. Området, som ligger på USA:s västkust, upplevde först flera år av extrem torka och fick sedan rekordmängder regn under vintern 2022–2023. Därpå följande vinter var också rekordblöt, men sommaren 2024 var rekordvarm.
Början av januari i år fortsatte att vara torr och bränderna, som startade den 7 januari, kunde snabbt få fäste och sedan sprida sig. Tusentals byggnader och hus har brunnit upp, mer än 100 000 människor har evakuerats eller flytt och hela områden är ödelagda. Brandmännen arbetade ännu på fredagen, 10 dagar senare, med att få kontroll på läget. Det är en av de dyraste naturkatastroferna i USA:s historia.
”Denna whiplash-effekt i Kalifornien har dubblerat brandrisken: först genom att kraftigt öka tillväxten av brännbart gräs och buskar under månaderna inför brandsäsongen, och sedan genom att torka ut det till exceptionellt höga nivåer med den extrema torkan och värmen som följde.”
Globala väderdata visar att dessa hydrologiska svängningar har ökat mellan 31 och 66 procent sedan mitten av 1900-talet, mer än vad klimatmodellerna förutspådde. Ju varmare det blir, desto fler och kraftigare svängningar.
Nyligen bekräftade EU:s jordobservationsprogram Copernicus att fjolåret var det första kalenderåret som den globala medeltemperaturen steg med 1,5 grader Celsius jämfört med nivån under förindustriell tid. Som läget ser ut nu går vi mot en 3-gradig uppvärmning inom det närmaste århundradet, något som kommer trigga ännu mer ”klimat-whiplash”. Konsekvenserna av det är inte bara storskaliga bränder, utan också översvämningar och torka.
Områden som forskarna tror kommer att drabbas värst är norra Afrika, Mellanöstern, Sydasien, norra Eurasien, tropiska Stilla havet och tropiska Atlanten, men också andra regioner kommer att känna av förändringarna, som Kalifornien har gjort nu.
”Ökande hydroklimatiska svängningar kan visa sig vara en av de mer universella globala förändringarna på en varmare jord,” säger Swain som poängterar att man måste förbereda sig för bägge typer av extremer.
”Vi kan inte bara titta på extremt regn eller extrem torka i sig, eftersom vi måste hantera dessa allt större inflöden av vatten på ett säkert sätt, samtidigt som vi förbereder oss för allt torrare perioder. Därför är gemensam förvaltning ett viktigt koncept. Det leder till mer holistiska slutsatser om vilka interventioner och lösningar som är mest lämpliga”, säger Swain.
