Miljö- och klimatminister Maria Ohisalo (Gröna) anser att skyddet av Östersjön går i rätt riktning i Finland. Ohisalo gav en lägesrapport om regeringens skärgårdshavsprogram, havsförvaltningsplaner och vattenskyddet på måndagen.
”Målet är att uppnå god status i våra vattendrag och havsområden före 2027”, säger Ohisalo.
Miljöministeriet medger att de maximala utsläppen av övergödande fosfor och kväve överskrids i alla finländska havsområden. Situationen är värst i Skärgårdshavet och Finska viken.
Enligt Östersjökommissionen Helcoms uppgifter överskred Finland utsläppskvoterna i dessa områden med 446 ton fosfor åren 2007-2017. Siffrorna bygger på en uppföljning av Finlands åtaganden inom ramen för det folkrättsligt bindande avtalet Baltic Sea Action Plan som uppdaterades i fjol.
Miljöministeriet uppger att punktbelastningen har minskat de senaste åren, men att den diffusa belastningen, alltså utsläppen från jordbruket och markanvändningen inte har ändrat märkbart. Klimatförändringen förvärrar situationen ytterligare på grund av rikligare nederbörd, vilket leder till att allt mer näringsämnen sköljs ut i Östersjön.
Statsminister Sanna Marins (SDP) regering har ställt som mål att Skärgårdshavets avrinningsområde ska strykas från listan över Östersjöns värsta belastningskällor senast 2027. De sluttande åkrarna i Egentliga Finland tillför hundratals ton fosfor till Skärgårdshavet varje år.
Miljömyndigheterna har försökt lösa problemet genom att öka användningen av gips, strukturkalk och träfiber för att bromsa utsläppen av fosfor och kväve. Målet är att sprida gips på åkermark i Egentliga Finland på en areal som uppgår till 100 000 hektar. Åtgärderna finansieras till vissa delar av EU.
Enligt specialforskaren Seppo Knuuttila, som leder landets Östersjöpanel, behövs tuffare åtgärder för att uppnå god ekologisk status för de finska havsområdena före 2027.
