Cirka 10 000 uttjänta båtar överges på olika håll i landet varje år, enligt en utredning som Miljöministeriet har gjort. Den bristfälliga återvinningen antas bero på bristande kunskap och höga kostnader för frakten av kasserade båtar till återvinning.
Övergivna båtar förfular landskapet, men kan också kontaminera miljön. Bränslen, batterier, plast och färgrester kan med tiden spridas ut i miljön och öka miljöbelastningen.
Kommunernas avfallsstationer tar mot avgift emot roddbåtar och andra småbåtar, men insamlingen och återvinningen av kasserade båtar är tills vidare relativt blygsam. Till exempel organisationen Håll skärgården ren samlar varje år in endast 50 uttjänta båtar. Största delen av dessa båtar bränns i sopförbränningsanläggningar, vilket utökar utsläppen av koldioxid.
Enligt Miljöministeriet finns det stor potential för ökad återvinning av båtar. Glasfiberbåtar kan bland annat omvandlas till plastkomposit eller användas i tillverkningen av cement.
Miljöministeriets utredning kommer fram till att återvinningen av båtar kunde förbättras med hjälp av avgiftsfria mottagningsplatser, insamlingskampanjer eller genom att lansera så kallade skrotningspremier där båtägaren får betalt för att frakta sin båt till återvinning.
Kuusakoski är för närvarande landets enda företag som kan återvinna uttjänta glasfiberbåtar. Bolaget bygger just nu en ny återvinningsanläggning i Hyvinge. Den nya anläggningen ska effektivera Kuusakoskis återvinning av plastbaserade kompositer ytterligare.
”Den cement som har framställts av kompositavfall avviker inte på något sätt till sina egenskaper från normal cement – enda skillnaden är att den cement som innehåller komposit har ett lägre koldioxidavtryck”, säger Anu Söderena, utvecklingschef på Kuusakoski.
Övergivna båtar utgör ett miljöproblem. Foto: Wikimedia Commons / Averater
