Nytt projekt ska omvandla slam från fiskodlingar till gödsel och biogas

Slam från fiskodlingar ska samlas in i ett unikt pilotprojekt på Åland. Förhoppningen är att förädla slammet till gödsel eller biogas för att tygla övergödningen i Östersjön.

Aquaphoenix – så heter det norska slamprojektet som två åländska fiskodlingar nyligen gått med i.

– Vi hade kontakt med norrmännen från tidigare för vi var intresserade av tekniken som utvecklats där för att samla in slam. De skulle göra omfattande tester i Norge och vi lyckades på kort varsel få ihop så att vi kunde göra en mindre pilotvariant i Östersjön, säger Rosita Broström på Ålands fiskodlarförening.

Projektet går ut på att försöka samla in så mycket som möjligt av fiskarnas avföring och foderrester, eller slam som det också kallas. De åländska fiskodlingarna utgör en utsläppskälla som bekymrar många miljöaktörer. Cirka 5 500 ton fisk odlas varje år i öppna kassar  i åländska vatten.

Enligt en färsk sammanställning, gjord av Husö biologiska stations amanuens Tony Cederberg och den åländska Östersjöfondens tidigare vd Thomas Saurén, uppgår mängden slam som årligen produceras i samband med den havsbaserade fiskodlingen på Åland till 12 546 ton per år.

– Vi ville konkretisera hur stora mängder slam och näring det handlar om när det kommer till den åländska fiskodlingen, säger Tony Cederberg.

Om den här mängden slam kunde tas till vara och omvandlas till kväve- och fosforgödsel skulle exempelvis hela det åländska behovet av gödsel kunna täckas med endast slam från havsbaserad fiskodling. I dagsläget samlas slam upp endast från den enda landbaserade fiskodlingen på Åland.

– Vi ville visa att här finns en underutnyttjad resurs som man på sikt borde fundera vad man kan göra med. I framtiden kommer vi exempelvis ha brist på konstgödsel, tänk om vi kan tillverka gödsel av de källor vi har och samtidigt producera el och värme, resonerar Cederberg.

Rosita Broström håller med om att fiskslammet är en underutnyttjad resurs.

– Vi ska inte kasta det i sjön, utan ta upp det och använda det, säger hon

”Omdiskuterad politisk fråga”

Cederberg och Saurén riktade sin rapport till beslutsfattarna. När den nya åländska regeringen kom ut med sitt regeringsprogram i slutet av året fanns en skrivelse om just fiskslam och en önskan om cirkulära lösningar där slammet tas tillvara och förädlas.

– Jag tror nog vi hade sett en liknande skrivning även om rapporten inte hade kommit ut, men säkert hjälpte rapporten till att vi nämnde specifikt fiskslam. Det blev tydligt att det här är en utmaning som behöver lösas, säger Ålands närings- och miljöminister Jesper Josefsson (C).

Landskapsregeringen är med som stödpartner i det nya projektet och Josefsson välkomnar ett sätt att få till mer kretsloppstänk i fiskodlingarna.

– Fiskodlingen har varit en omdiskuterad politisk fråga i väldigt många år, just för att den bidrar med så mycket till näringslivet, men samtidigt också bidrar med utsläpp. Det har varit rätt omtvistat och stått och stampat på stället ganska länge. Det här är ett jättebra projekt, inte bara för Åland och våra fiskodlare, utan för hela Östersjön.

Modifierad anläggning för Östersjön

Förutom landskapsregeringen är också Naturresursinstitutet i Finland partner i projektet. Projektägarna hoppas komma i gång med projektet till hösten, förutsatt att finansiering beviljas. Hela projektet väntas ta fyra år.

– Då har vi gott om tid att köra en säsong i vardera fiskodling, ta hand om slammet och utvärdera, säger Broström.

Rent praktiskt går det till så att de åländska fiskodlarna får låna utrustningen från ett norskt företag som tagit fram en typ av trattformad kasse där slammet sjunker ner i tratten för att sedan sugas upp till en anläggning. Tekniken behöver ännu modifieras och anpassas för de åländska förhållandena.

– I deras anläggningar i Norge har de riktigt avlånga strutkassar där man samlar upp slam från bottnen. Vi måste samla upp slam med en plattare variant för vi inte har samma djup. Vi har också mer strömt vatten och det kommer att bli svårare att få upp kassarna. Sedan har vi isläggning vintertid, så anläggningen måste plockas undan varje säsong.

Man vet alltså inte ännu om det kommer fungera att samla upp slam från fiskodlingar i Östersjön. Men i Norge har det testats med framgång och tekniken fungerar med en uppsamlingsgrad på 70 procent.

– Den stora stötestenen norrmännen har är vad de ska göra med slammet. De har otroligt mycket fiskodlingar, men inte så mycket jordbruksmark till exempel, så de kan inte använda det som gödsel där. Man måste komma på mer innovativa lösningar, säger Broström.

På jordbrukstäta Åland finns det behov av lokalt gödsel, men det finns en del hinder på vägen.

– I en drömvärld skulle man vilja använda slammet direkt på en åker, det finns också bra probiotiska effekter av det, men vår lagstiftning är inte anpassad för kretsloppslösningar. Slammet måste hygieniseras eller komposteras först, säger Broström som tycker det är lite olyckligt att fiskbajs kallas slam.

– Då tänker man på avloppsslam som är fullt med gifter, vilket fiskslam inte är.

Broström har höga förhoppningar på projektet.

– Vi är först i Östersjön med att testa det här, skulle det fungera bra – att man får upp mycket slam, kan göra det till en rimlig kostnad och det går att göra till något bra – då kan det bli en väg att gå för alla andra fiskodlingar, säger hon.

”Nödvändig omställning”

Jesper Josefsson är lika entusiastisk inför vad som kan bli ett stort miljöskifte. Fiskodlingsnäringen belastar för närvarande Östersjön med utsläpp av fosfor och kväve.

– Fiskodlingen här på Åland är en bransch som har väldigt viktiga arbetsplatser och ger rätt stora, betydande skatteintäkter för samhället. Men som med andra branscher står den inför en nödvändig omställning.

Han hoppas också att projektet kan gagna fler aktörer i Finland.

– Åland är en stor exportör av odlad fisk till Finland och Finland vill se mer inhemsk odlad fisk. Med det här hoppas jag att vi kan bidra till att den utökningen sker på ett mer hållbart sätt.

***

Fakta

Pilotprojektet
Projektet kallas Aquaphoenix (Innovative solutions to reduce aquaculture emissions and valorise sludge through phosphorus and nitrogen extraction) och leds av Norce (Norwegian Research Centre).
Projektet söker finansiering från programmet Horizon Europe. Naturresursinstitutet i Finland är partner i projektet.

Projektets huvudsakliga fokus är att minska utsläppen av näringsämnen från vattenbruk genom uppsamling av slam samt att hitta en ändamålsenlig användning för det uppsamlade slammet. Pilotförsök planeras att genomföras både i Hardangerfjorden i Norge samt i en nedskalad anläggning vid någon av de åländska fiskodlingarna, där tekniken med denna typ av kasse med slamuppsamling för första gången testas i Östersjön.

Ålands fiskodlarförening kommer att koordinera det åländska pilotprojektet. Landskapsregeringen konstaterar att projektet har förutsättningar att kunna bidra till uppnåendet av målsättningar i Ålands landskapsregerings regeringsprogram och Vattenbruksstrategin för Åland för perioden 2021-2030.

Källa: Landskapsregeringen

Så står det i Ålands landskapsregerings program:

”Fiskodling är en bransch som bidrar med viktiga arbetsplatser och skatteintäkter. Branschen står inför en nödvändig omställning. Pilotprojekt för att ta fram innovativa cirkulära lösningar initieras, bland annat för att tillvarata fiskslam. Fiskodlingen ska ha samma verksamhetsförutsättningar som i övriga Finland. En lokaliseringsplan tas fram för att minimera den negativa påverkan för den lokala vattenmiljön.”

Källa: regeringen.ax

Den åländska fiskodlingens miljöpåverkan

Fiskodlingen står för utsläpp av 23 ton fosfor och cirka 200 ton kväve per år i Östersjön. Vattendragsbelastningen motsvarar 76 procent respektive 30 procent av den totala vattendragsbelastning på Åland.

Källa: Rapport sammanställd av Tony Cederberg, amanuens på Husö biologiska station och Thomas Saurén, tidigare vd för Östersjöfonden