Gamla naturskogar har en viktig roll i hanteringen av klimatförändringen. Det visar ny forskning vid Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet.
Enligt den vetenskapliga rapporten binds ansenliga mängder kol i gammelskog. I synnerhet murkna och trädstammar binder mycket kol, uppger forskarna.
Trädbeståndet ökade i de undersökta skogarna med omkring 10 procent under tidsperioden 1990–2019. Kollagringen i levande träd var ganska konstant under den undersökta perioden, men den mängd kol som lagrades i murkna och döda träd växte kraftigt under samma tidsperiod, uppger Finlands miljöcentral.
”Den döda vedens kollager nästan fördubblades under tidsperioden, vilket utökade det sammanlagda kollagret med omkring 16 procent”, säger Anu Akujävi, specialforskare på Finlands miljöcentral.
Akujärvi understryker att mängden dött virke också gynnar den biologiska mångfalden.
Forskningsprojektet har granskat sammanlagt 27 skogsområden som till övervägande del består av barrträd och gammelskog. De yngsta träden var 75–80 år gamla men trädens medelålder i de undersökta skogarna var ungefär 140 år. I samband med de sista mätningarna i slutet av forskningsperioden var trädens medelålder omkring 160 år.
”Forskningsrapporten visar att jordmånen i naturskogar är ett långvarigt och hållbart kollager. Naturskogarnas kollager är också större än i ekonomiskogar i motsvarande områden”, säger Martin Forsius, forskningsprofessor på Finlands miljöcentral.
Enligt Forsius borde skogarnas kolupplagring granskas utifrån hela skogsekosystemet så att man utöver träden också beaktar markvegetationen och jordmånen.
En motsvarande forskningsrapport, som släpptes nyligen i Sverige, visar liknande resultat. Enligt den svenska undersökningen var kollagren större i gamla naturskogar än i närliggande ekonomiskogar.
