Vi är på gränsen till en oåterkallelig klimatkatastrof. Det konstateras i den senaste ”State of the climate”-rapporten. Så som läget är nu går vi mot en temperaturökning på 2,7 grader Celsius inom det närmaste århundradet. Detta samtidigt som världens kolsänkor, bland annat i Finland, börjar bli mättade.
”Det här är ett globalt nödläge bortom alla tvivel”. Det skriver 14 klimatforskare, bland annat den erkända svenska experten Johan Rockström, i årets klimatstatusrapport. Forskarna konstaterar att mänskligheten nu kliver in i en ny fas av klimatkrisen, en fas som är högst oförutsägbar.
”I många år har forskare larmat om de förestående farorna med klimatförändringen (…) men trots dessa varningar så rör vi oss fortsättningsvis mot fel håll”, skriver de.
Utsläppen fortsätter stiga, och befinner sig nu på rekordhöga nivåer, samtidigt som världen slår värmerekord efter värmerekord. Med nuvarande klimatpolitik kommer vi ha nått en 2,7 graders ökning år 2100.
”Tragiskt nog så misslyckas vi med att undvika allvarliga konsekvenser och vi kan nu endast hoppas att begränsa skadan.”
De varnar bland annat för mer extremväder, speciellt hetta och att temperaturerna till och med nådde över 50-gradersstrecket i Indien förra året.
”Klimatförändringen har redan bidragit till att miljarder människor måste hantera extrem hetta.”
Den förutspådda temperaturhöjningen på 2,7 grader överträffar med råge den gräns på 1,5 grader som sattes i Parisavtalet. Men många forskare tror det kan bli värre än så. I en enkät som gjordes 2024 med hundratals prominenta klimatforskare så trodde nästan hälften att vi kommer se en tregradig ökning. Endast 6 procent trodde att vi ännu kunde hålla oss till 1,5-gradersmålet.
”De här projektionerna målar upp en dyster bild av framtiden, där många forskare ser utbredd hungersnöd, konflikter, massmigrationer och fortsatta extremväder som kommer bli värre än något vi hittills sett”, skriver rapportförfattarna.
Klimatrapporten kommer ut bara ett par månader efter en uppmärksammad studie som visar på att kolsänkorna till land, omfattande skog, växter och jordmån, nästan inte tog upp någon koldioxid alls förra året. Det är oroande nyheter eftersom man i olika klimatmodeller inte räknat med en så här snabb minskning av naturens koldioxidlagring.
”Naturen har hittills balanserat ut vårt missbruk. Det kommer nu till ett slut”, säger Johan Rockström i The Guardian.
Speciellt de boreala skogarna, som lagrar en tredjedel av all koldioxid som tas upp av världens landytor, har minskat sin upptagningskapacitet. Dit hör skogar i Kanada, Alaska, Ryssland och Norden.
The Guardian har i ett stort uppföljande reportage tagit Finland som exempel på vad som händer när skogarna slutar ta upp koldioxid. Finlands kolsänkor i landets skogar har minskat med 90 procent från 2009 till 2022. 2022 blev den finländska markanvändningssektorn i stället en utsläppskälla.
”I årtionden har landets skogar och torvmarker pålitligt tagit bort mer koldioxid från atmosfären än de släppt ut. Men från runt 2010 har mängden koldioxid som landytorna absorberat börjat minska, först sakta och sen snabbt”, skriver reportern Patrick Greenfield.
Det har stora konsekvenser för Finlands klimatmål. Finland är ett av många länder som förlitat sig på dessa kolsänkor för att nå klimatneutralitet och det redan 2035.
Tarja Silfver, forskare vid Naturresursinstitutet säger till The Guardian: ”Det gör att målet blir väldigt svårt att uppnå. Väldigt, väldigt svårt.”
