Förra veckan utlyste landskapsregeringen på Åland skyddsjakt på en varg efter dödliga attacker på ett flertal får. Vargen är fridlyst i landskapet, likväl som i Finland, men enstaka undantag för så kallad skyddsjakt får göras för att förhindra allvarlig skada.
I början av juli revs två får på ön Brändö i den åländska skärgården. Man tror nu att det kan vara samma varg som tagit sig till fasta Åland och som dödade sex får och skadade 15 i Finström i början av augusti.
Det är relativt ovanligt med varg på Åland. Förutom en kort obeservationsperiod i vintras, så var det senast 2018-2019 som det siktades varg i området. Då var det två individer som tillsammans tagit sig till landskapet. Då beviljades skyddsjakt och en varg fälldes i slutet av december 2019. Sedan dess har det alltså varit vargfritt fram tills i år.
I landskapet Åland är vargen fridlyst enligt landskapslagen om naturvård. Åland omfattas även av EU:s habitatdirektiv där vargen är skyddad. Men det går att göra undantag i habitatdirektivet ”förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning, och det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av den berörda arten i deras naturliga utbredningsområde”. En sådan anledning är exempelvis om man vill undvika allvarlig skada på boskap, vilket är orsaken till att landskapsregeringen nu återigen utlyst skyddsjakt på varg.
– Det är upp till medlemsländerna att bestämma själva när det finns fog för undantag, säger naturvårdsintendent David Abrahamsson på landsskapsregeringen.
Han säger att man bedömde vargattacken i Finström som ett ”storskaligt angrepp”. Till resonemanget hör också att man inte tror att det gör större skada för den totala vargstammen i Finland.
– I det här fallet är det en enskild solitär individ och det påverkar inte flockstrukturen. Det är oklart om det är en hona eller hane, men det är sannolikt en hane. Det finns inom populationsekologi möjlighet att räkna ut hur viktig en individ är för en grupp, utgående från sannolikheten att få avkomma – unga hanar brukar generellt ha ett lågt värde, säger Abrahamsson.
I landskapsregeringens beslut går det att utläsa att Viltcentralen i Finland i sin kommunikation fastslagit att skyddsjakt ”inte skulle skada bevarandet av en gynnsam skyddsnivå eller uppnåendet av en sådan på artens naturliga utbredningsområde”. Enligt Naturresursinstitutet är vargstammen på en stabil nivå efter att ha ökat kontinuerligt mellan 2017 och 2023. Trots det uppgår hela landets vargbestånd endast till 277-321 individer.
– Naturresursinstitutets siffror är vägledande. Vi gjorde ju en skyddsjakt för cirka fem år sen och vargstammen har ökat betydligt sedan dess, säger Abrahamsson.
Man behöver inte ha något officiellt utlåtande från myndigheter på fastlandet för att beslutet ska gälla, men EU-kommissionen måste informeras.
– Eftersom det är en skyddad art enligt habitatdirektivet ska det följas upp och vi har rapporteringskyldighet.
Det är hysteri att man tycker att vargen inte ska vara här på Åland.
Men beslutet har mött kritik. Den pensionerade mångårige veterinären och Hållbart Initiativ-politikern Rauli Lehtinen skrev en insändare efter beslutet där han ställer sig frågande till den allmänna inställningen till vargen i landskapet.
– Det är hysteri att man tycker att vargen inte ska vara här på Åland. Första gången den kom hit skrevs det i tidningarna att den inte hör till vår natur och att den ska bort, säger han till Finlands Natur.
Han tycker att beslut om skyddsjakt fattas alltför lättvindligt.
– Våra myndigheter börjar genast med att hitta kryphål, vargen är en skyddad art.
Också partikollegan Pia Widén har skrivit insändare om temat där hon uppmanar ålänningarna att hitta ett sätt att samexistera med vargen.
”Vi behöver fokusera på en lösning”, skriver hon i en insändare.
I stället för jakt efterlyser kritikerna förebyggande skyddsåtgärder, vilket också är något som lyfts upp i landskapsregeringens beslut, specifikt rovdjurssäkra elstängsel. Landskapsregeringen fastslår att det i vissa fall kan minska risken för skador på tamdjur, men att det innebär mycket arbete speciellt på naturbete i terräng.
Landskapsregeringen anser också att det vore en oproportionerligt stor åtgärd att utföra förebyggande åtgärder hos alla djurägare. Man ser det inte heller som geografiskt möjligt att driva vargen till ett obebott område, på grund av att Åland är så pass litet och tätbefolkat.
Är Åland som område för litet för vargrevir?
– Ser man till hur vargflockar ser ut nu är Åland för litet. Samtidigt vet man att det spekulerades en gång i tiden att Åland bara skulle kunna ha revir för 20 havsörnar, men det visade sig vara helt felaktigt. Kanske finns det möjlighet att klara av ett mindre vargrevir också, men enligt vad vi vet nu är det inte sannolikt, säger Abrahamsson.
Men det finns experter på fastlandet som tror det skulle gå, i alla fall sett till ytan.
– Vargreviren i Egentliga Finland är 50 000 hektar och till och med mindre än så. Ett eller två vargrevir på Åland är inte alls en omöjlig tanke, säger Jörgen Hermansson, jaktchef vid Finlands viltcentral Egentliga Finland till Ålands radio.
