Syreläget har försämrats på havsbottnen i de södra delarna av Finlands havsområde. Det uppger Finlands miljöcentral i ett pressmeddelande.
Enligt miljöcentralens inventeringar har halterna av fosfatfosfor ökat på lång sikt, vilket inverkar skadligt på djurplankton- och bottendjurpopulationerna.
Uppgifterna bygger på data som har samlats in av forskningsfartyget Aranda i augusti. Fartyget har undersökt det ekologiska tillståndet i Finska viken, Skärgårdshavet, de norra delarna av Östersjöns huvudbassäng och Bottenviken.
Näringsbelastningen har minskat avsevärt i Östersjön och i synnerhet i Finska viken under 2000-talet. Trots det fortsätter fosforhalterna att öka med försämrat syreläge som påföljd. De ökade fosforhalterna beror på den inre belastningen och gamla miljösynder som har lagrats i bottensedimenten i Östersjöns huvudbassäng.
”Ett allt större område på havsbottnen har utsatts för syrebrist och frigörelsen av fosfor från bottnen har ökat. Fosfor transporteras också från huvudbassängen till Finlands havsområden”, säger specialforskare Seppo Knuuttila på Finlands miljöcentral.
Alla kustvatten i Finland är på grund av övergödningen i dåligt tillstånd. Största delen av de övergödande utsläppen till Östersjön kommer numera från jord- och skogsbruket.
Det dåliga syreläget innebär att antalet bottendjur har minskat i synnerhet i Finska viken. Djurplanktonbiomassan som helhet har minskat, vilket påverkar fiskbestånden negativt. Finlands miljöcentral ser ändå en liten ljusglimt i utvecklingen de två senaste åren.
”Andelen stora hoppkräftor, som är den viktigaste näringskällan för planktonätande fiskar, verkar ha ökat på öppet hav. Det här kan tyda på en återhämtning, men vi vet med säkerhet om förbättringen är bestående först om några år”, säger forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi.
Också i Bottenhavet har djurplanktonbiomassan varierat, men där har ingen alarmerande minskning av den sammanlagda biomassan noterats.
