Under energisk ledning av sin ordförande Ursula von der Leyen fortsätter EU-kommissionen den kampanj för att sänka vargens skyddsstatus som EU-parlamentet genom sitt rådgivande beslut för ett år sedan gav startskottet till. Kommissionen ska nu förbereda ett lagförslag om att luckra upp Habitatdirektivet för att ge medlemsländer större flexibilitet att tillåta jakt på varg. Vad är det som ligger bakom det här initiativet, som går stick i stäv mot EU:s tidigare politik?
Den 4 september uppmanade EU-kommissionen myndigheter, forskare och alla intresserade parter att inlämna uppdaterad information om vargpopulationer och deras inverkan på lokalsamhällena. På basen av de inkomna svaren ska kommissionen förbereda ett förslag om att modifiera vargens skyddsstatus och införa större flexibilitet i lagstiftningen “där detta är nödvändigt i ljuset av artens utveckling”. Tiden för inlämnandet av svaren var uppseendeväckande kort, 18 dagar, med deadline den 22 september. Kommissionen vill ha sitt förslag om en uppluckring av Habitatdirektivet klart vid årsskiftet.
I ett pressmeddelande sade von der Leyen att de växande vargflockarna i vissa europeiska regioner har blivit ett stort hot mot betesdjur och potentiellt också mot människor. Hon uppmanade lokala och nationella myndigheter att, om det behövs, vidta åtgärder redan nu och konstaterade att detta är tillåtet inom ramen för nuvarande EU-lagstiftning.
Påståendet att vargflockar utgör ett hot mot människor är inte baserat på vetenskapliga grunder.
Miljö- och djurskyddsorganisationer reagerade kraftigt på kommissionens initiativ. Åtta internationella organisationer skrev ett öppet brev till von der Leyen där de uttryckte sin bestörtning över att hon i sitt pressmeddelande spred vilseledande information. Påståendet att vargflockar utgör ett hot mot människor är inte baserat på vetenskapliga grunder. Vargar angriper inte människor och skador på boskap beror oftast på avsaknad av övervakning och skyddsåtgärder, säger organisationerna. De kritiserar också idén att “uppdatera” informationen om det aktuella läget genom ett brådstörtat insamlande av kommentarer från olika håll. Varje beslut om att ändra vargens skyddsstatus borde baseras på tillgängliga vetenskapliga forskningsresultat, inte på anekdotisk hörsägen som insamlats genom en icke-transparent och irreguljär process.
Vargen används som politisk syndabock
Sabien Leemans, ansvarig för biodiversitetsfrågor på WWF:s EU-kontor i Bryssel, säger att vargens återkomst till Europa är en av de största framgångarna inom naturvården någonsin. “Men dessvärre används vargen fortfarande som politisk syndabock för att avvända uppmärksamheten från de större socio-ekonomiska problem som ansätter bönder och landsbygd. Vi förväntar oss att EU-kommissionen i denna fråga föregår med gott exempel och stöder sig på vetenskapliga data, inte på en liten grupps åsikter och ekonomiska intressen”, säger hon.
Vad ligger då bakom EU-kommissionens initiativ? Det är så mycket mera uppseendeväckande eftersom Kommissionen och alla 27 EU-länder vid Bernkonventionens möte i november i fjol i ett gemensamt uttalande motsatte sig Schweiz´ förslag att revidera vargens skyddsstatus. Varför denna helomvändning? EU-parlamentets beslut (också det i november i fjol) som rekommenderar en revidering av stora rovdjurs (läs: vargens) skyddsstatus är trots allt en icke-bindande resolution som formellt inte förutsätter någon reaktion från Kommissionens sida.
Politologen Stefan Sipka på European Policy Centre (EPC) i Bryssel är expert på EU-politik och följer särskilt Kommissionens förehavanden. Han ser dess nya initiativ i vargfrågan som en följd av den press från lantbrukare och bönder som beslutsfattare i Europa, inte bara på EU-nivå, utan också i enskilda medlemsländer, är utsatta för. Bönderna är på krigsstigen mot EU:s miljö- och naturskyddspolitik, “EU:s gröna giv”, och droppen som fått bägaren att rinna över är EU-kommissionens förslag till Lag om återställande av natur. Genom att ge efter i vargfrågan vill Kommissionen gå lantbrukarna och landsbygdens folk till mötes och underlätta den dialog med dem som von der Leyen utlovade i sitt tal i EU-parlamentet i september.
Men där finns också något annat i bakgrunden. I juni nästa år är det EU-val och Ursula von der Leyens mandatperiod tar slut i december. Hennes eget parti är det tyska kristdemokratiska CDU, som tillsammans med bayerska systerpartiet CSU har ett massivt stöd på landsbygden i Tyskland. Hennes landsman Manfred Weber är ledare för Europeiska folkpartiet EPP, de konservativa partiernas paraplyorganisation i EU-parlamentet. Han är från CSU och förklarade genast efter von der Leyens tal i parlamentet att EPP nu vill vara ett böndernas parti. Det är i detta sammanhang EU-kommissionens nya initiativ i vargfrågan måste ses, säger politologen Stefan Sipka. Det är en eftergift gentemot bönderna, vars röster behövs i det kommande EU-valet.
Det ser med andra ord inte bättre ut än att vargens skyddsstatus håller på att offras av opportunistiska skäl, för kortsiktiga politiska mål.
Personlig agenda
Natten till den 1 september i fjol dödades Ursula von der Leyens 30 år gamla ponny Dolly av en varg som tagit sig in på hennes gård i Niedersachsen. Vargen som betecknas som en problemindivid hade tidigare rivit ett dussintal får och getter i trakten. von der Leyen sade att hon och hennes familj var fruktansvärt skakade av händelsen. Den har utan tvivel gett henne ett personligt, emotionellt engagemang i vargfrågan, men man tror ändå inte att den är ett huvudmotiv för hennes aktuella initiativ. Den skyldiga vargen har inte kunnat påträffas.
Foto: Stein Valkoinen
