Naturskyddet i fara efter rekordstora nedskärningar

Anslagen till Östersjöskyddet rasar, anslagen till skydd av skogar reduceras och de statliga pengarna till naturskyddet skruvas ner med en tredjedel. Miljöorganisationernas kritik av den finska regeringens budget är massiv, men klimatpanelens ordförande ser också ljusglimtar i regeringens planer.

– Att regeringen skär ner mer än en tredjedel av natur- och miljöskyddsanslagen jämfört med ifjol sticker verkligen ut i budgeten, säger Jari Luukkonen, naturskyddschef på WWF i Finland.

– Finland har förbundit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald före år 2030, med hjälp av regeringens budget når vi inte det målet, säger Touko Sipiläinen, landschef för Greenpeace i Finland.

Flera finländska miljö- och naturskyddsorganisationer har hösten 2023 kritiserat regeringens budget för att klimatet och naturskyddet inte prioriteras.

Touko Sipiläinens bedömning är att regeringen blundar för verkligheten.

– Naturpanelens syn på behovet av att skydda naturen för att bromsa upp förlusten av diversitet i naturen är entydig: den nuvarande finansieringen räcker inte, säger Sipiläinen.

Jari Luukkonen på WWF lyfter upp att finansieringen av vattenskyddet får en extra stor smäll då hela 85% av medlen ryker. Hur går det då med skyddet av Östersjön?

– I praktiken innebär det att Östersjöns tillstånd kommer att försämras som ett resultat av uteblivna anslag i regeringens budget, säger Luukkonen.

Jag frågar också professor emeritus i miljöekonomi Markku Ollikainen om hur regeringens budget påverkar möjligheterna för Finland att nå klimatmålen. Ollikainen avslutar vid årsskiftet sin 8 år långa sejour som ordförande för Klimatpanelen.

– Det är inte bra att regeringen avskaffade det stöd som kommunerna tidigare fick för att främja användningen av kollektivtrafik. Samtidigt sänkte regeringen bränsleskatten, räknar Ollikainen upp.

Enligt Klimatpanelens uppfattning är budgetens enskilt sämsta beslut att regeringen avskaffar stödet till våtmarksodling och återställningen av torvjordar.

– De här åtgärderna skulle ha varit väldigt viktiga för att uppnå centrala delar av Finlands klimatmål, säger Ollikainen.

Markku Ollikainen ser det som positivt att stöden till förnybar energi, såsom utveckling av väteproduktion, ökar med över 360 miljoner euro jämfört med årets budget.

– Det finns positiva element i budgeten, såsom betydande satsningar på den gröna omställningen, som till viss mån finansieras via pengar från EU:s återhämtningsfond.

Det är också väldigt positivt att regeringen satsar på att skapa tekniska kolsänkor, säger professor Markku Ollikainen.

Med tekniska kolsänkor avses innovationer som tekniskt tar hand om CO2-utsläpp, till exempel från cellulosafabriker och bioenergianläggningar. Tanken är att utsläppen ska tillvaratas från skorstenen – sedan ska koldioxiden lagras i de tomma gasfälten i Nordsjön.

Regeringen Orpo skyltar i budgetpropositionen med att de olika ministeriernas sammanlagda satsningar för ett koldioxidneutralt Finland landar på 2,3 miljarder euro.

Osäkert med tekniska lösningar

På WWF förundras man över att det finns en så stark tro hos regeringen på att teknologin ska minska utsläppen och hjälpa till att nå klimatmålen.

– Hur lång tid det dröjer innan vi vet om lösningarna fungerar kan vi bara gissa. Ta bindningen av koldioxid från luften som exempel. Ingen vet ännu om det är en fungerade eller hållbar metod.

Touko Sipiläinen håller med om att det är ohållbart att lita för mycket på en teknologi som kanske kan bära frukt på 2030-talet.

Medan Greenpeace och WWF kritiserar regeringen för att sätta alltför stor förhoppning till att med tekniska medel ta hand om koldioxid vid industripipornas mynning, bedömer Markku Ollikainen att vissa av åtgärderna kommer att ha effekt.

– De tekniska kolsänkorna som regeringen talar för, det är inget pajaseri! Det här är de verktyg som gör att den industriella utvecklingen kan bli en aktiv del av klimatarbetet. Det är klart att det alltid finns risker med investeringar, men jag ser nog att många av de satsningar som nu görs kommer att få verklig effekt i framtiden.

Ollikainen bekräftar att det finns en osäkerhet kopplad till de tekniska kolsänkorna.

– Resultatet kommer att synas först på 2030-talet om allting förlöper enligt planerna. Om de förverkligas så kommer Finland de facto att nå målet med noll koldioxidutsläpp år 2035 och bli ”nettonegativ” efter det, säger Markku Ollikainen.

Hur ska det gå för den levande kolsänkan i våra skogar? Både WWF och Greenpeace anser att regeringen gör ett stort misstag då den inte utökar skyddet av skogar. Här handlar det om att regeringen skär ner anslagen till det frivilliga skogsskyddet inom Metso- och Helmi-programmen. Orpos regering budgeterar 6 miljoner euro mindre till Metso och Helmi, alltså en tredjedel mindre än årets budget.

– Återställningen av kolsänkor inom skogsbruket har uppmuntrat både privata skogsägare och kommuner att skydda skog – men nu skär regeringen ner också på den punkten, säger Jari Luukkonen på WWF.

– Metso har varit ett slags lättnad för skogsindustrin, eftersom skogen som skyddats ändå har genererat inkomster för skogsägarna. Trycket att hugga ner och sälja skogen har tagits bort. Därför är det så fruktansvärt kortsiktigt att regeringen inte utökar skogarnas skyddsprogram, säger Touko Sipiläinen på Greenpeace.

Markku Ollikainen ger kritikerna rätt i att Orpos regering inte stärker kolsänkan i närtid.

– Tyvärr har ingen av Finlands regeringar gjort det! Grundproblemet med Finlands politik gällande kolsänkor är att intresseorganisationerna helt dikterar den. I vilken grad Finland utökar sin kolsänka eller inte är uteslutande i marknadens händer, säger Markku Ollikainen.

Bilden överst: Demonstranten utanför Ständerhuset under budgetförhandlingar 2023. Foto: Mikael Sjövall