Kristinestad går i bräschen för den gröna omställningen

Kristinestad satsar hårt på förnybar energi. Snart finns det över 70 vindmöllor, en vätgasanläggning och flera gigantiska solcellsparker i kommunen.

Det är en förbluffande syn som möter Finlands Natur då vi besöker Kristinestad i oktober. Trots att det är lågsäsong är många hotell och pensionat nästan fullbokade. I lunchrestaurangerna råder trängsel. Vindkraftsbol­agens knegare samsas om utrymme vid grytorna. Det tynande småstadslivet har fått en vitamininjektion. 

– Markägarna här i Kristinestad har välkomnat utbyggnaden av vindkraften eftersom uthyrningen av markområden ger dem betydande inkomster, säger Henrik Antfolk (SFP), fullmäktigeordförande i Kristinestad.

För en del markägare kan utarrenderingen av tomtmark ge femsiffriga belopp i nya inkomster. Utöver detta tillkommer en pro­centuell andel av den avkastning som elproduktionen genererar.

Det nya kassaflödet är välkommet i Kristinestad. Staden har tampats med en kron­isk avfolkning de senaste decennierna. När kretssjukhuset stängdes försvann cirka 800 arbetsplatser i ett slag. Kristinestad har förlorat mer än en tredjedel av sin befolkning de senaste 30 åren. 

Satsningarna på förnybar energi kan utgöra en vändpunkt för kommunens utveckling, tror många lokala beslutsfattare. Antfolk är en av dem.

– Vindkraftsprojekten har en sysselsättande effekt på orten. Det ska byggas vägar och annan infrastruktur som behövs när vindkraftsparkerna installeras. När vindmöllorna är installerade behövs det lokal personal som svarar för service och underhåll, säger Antfolk.

I vissa fall består jobben också efter byggnadsfasen. Det danska vindkraftsbolaget Vestas har grundat ett kontor i Tjöck där den lokalt anställda personalen ska ansvara för underhållet av vindmöllorna. 

– Kommunen har varit pådrivande i utbyggnaden av vindkraft. Vi vill profilera oss som en kommun som satsar på grön energi, säger Mila Segervall, Kristinestads stadsdirektör.

Satsningarna på förnybar energi ger kommunen klirr i kassan, bland annat i form av utökade fastighetsskatter. Enligt prognosen för nästa år handlar det om inkomster på cirka 3 miljoner euro.

– Väldigt många lokala företag gagnas också av investeringarna då byggarbetare ska inkvarteras eller äta i de lokala restaurangerna, säger Segervall.

Utöver de ekonomiska incitamenten finns det även andra orsaker till att så många vindkraftsparker tar form i Kristinestad just nu.

– De vindmätningar som gjordes för mer än 20 år sedan visade att vindförhållandena är väldigt gynnsamma här. Den nya landskapsplanen och mätningarna väckte mark­ägarna, som i sin tur satte bollen i rullning, säger Patrick Ragnäs (SFP), stadsstyrelsens ordförande i Kristinestad.

Trots att utbyggnaden av vindkraften sker i massiv skala på orten är det få som kritiserar utvecklingens avigsidor. Om ett år finns det över 70 vindmöllor i Kristinestad med en sammanlagd kapacitet på en gigawatt. Och fler vindkraftsparker är i görningen.

– Vi har varit eniga i stadsfullmäktige då vindkraften har debatterats. Frågan väcker inga stora känslor åt någotdera hållet. Det är ganska sällan som någon använder sig av miljöargument i debatten. De ekonomiska argumenten får företräde, säger Antfolk.

Han får medhåll av Patrick Ragnäs, som är bosatt i Lappfjärd där den nyaste vindkraftsparken anläggs.

– Vi har inte grälat om vindkraften i kommunpolitiska sammanhang, säger Ragnäs.

Därmed inte sagt att tvisterna kring vindkraften skulle lysa med sin frånvaro i Kristinestad. Placeringen av vindmöllor i närheten av bebyggelse och bostäder har orsakat förtret. I Tjöck har skövlingen av skog för nya transmissionslinjer väckt förargelse, uppger lokala källor.

– Vi har ett prejudikat från Högsta förvaltningsdomstolen som slår fast att vindmöllor kan placeras på minst cirka 800 meters avstånd från bostäder, säger Ragnäs.

I stadens pampiga fullmäktigesal i det 166 år gamla rådhuset råder konsensus kring vindkraften, men under ytan pyr missnöjet. Lokalföreningen Sydbottens Natur och Miljö har nyligen gett ett utlåtande som för­kastar planerna på att anlägga en ny vindkraftspark i Åback i den norra delen av Kristine­stad, mellan Lappfjärd och Tjöck.

– Vi kräver att tio av de planerade möllorna i Åback stryks från planen eftersom vindkraftsparken riskerar att förstöra viktiga naturvärden i området, säger Sonja Grönholm, styrelseledamot i Sydbottens Natur och Miljö.

Vi åker i riktning mot Bötombergen för att bekanta oss med de omtvistade planerna. Efter att vi har stövlat några hundra meter in i skogen ser vi en porlande bäck med kristallklart vatten.

– Som du ser finns här vackra lundar och en unik växtlighet. Det är svårt att förutse hur bäckarna och den omgivande miljön påverkas om man bygger vägar och går vidare med markberedningen, säger Grönholm.

Sydbottens Natur och Miljö anser att miljökonsekvensbedömningen inte beaktar hur vindkraftsparken skulle splittra det enhet­liga skogsområdet, hota myrlivsmiljön och påverka fågellivet negativt. 

– Projektets inverkan på de naturen­liga bäckarna Idbäcken och Påskmossdiket nämns inte alls i vindkraftsbolagets miljökonsekvensbedömning, säger Grönholm.

Det är tills vidare oklart om projektägarna och kommunens beslutsfattare kommer att gå kritikerna till mötes. 

– All energiproduktion kräver att man måste göra ingrepp i naturen. Vi måste hitta kompromisser. Vindkraften ger ren energi som gynnar klimatet. När möllorna snurrar ryker det inte från dem, säger Antfolk.

Såväl Antfolk som Ragnäs anser att det stora antalet vindkraftsprojekt har lärt kommunens tjänstemän att undvika fallgropar i detaljplaneringen.

– Man lär sig med tiden hur en slipsten ska dras. Trots att kommunen har planeringsmonopol så är det ju i sista hand Närings-, trafik- och miljöcentralen och Regionförvaltningsverket som avgör hur vindkraftsparkerna ska byggas, säger Ragnäs.

I skuggan av kommunpolitikens brus pågår bygget av det allra senaste tillskottet till Kristinestads vindkraftsparker. Den nya parken i Lappfjärd omfattar 31 vindkraftverk med en effekt på 6,2 megawatt per mölla. Storskaligheten förstummar. De nya vindkraftverkens totalhöjd är 230 meter och rotorbladen omspänner 79,2 meter.

– Vi kan inte jobba med lyftkranarna just nu. Vinden är alltför hård. Vi får fokusera på markarbeten under tiden tills vinden mojnar, säger platschef Marian Paller på Vestas.

Cirka 90 arbetare från ett flertal olika länder jobbar med att installera vindkraftverken i Lappfjärd.

– Det rör sig om proffs som har fått specialutbildning för att hantera vår tekniska
utrustning och är förtrogna med våra rigorösa säkerhetskrav, säger Paller.

I bygglovet ingår möjligheten att ut­öka vindkraftsparken med ytterligare åtta möllor, men det är tills vidare oklart om parken ska utvidgas eller inte.

– Vi jobbar i tre veckors skift i ett sträck och så är vi lediga i tre veckor på hemma­plan. Vårt internationella team bygger vindkraftsparker i olika delar av världen enligt samma upplägg, säger Paller.

Vindkraftsparken i Lappfjärd finansieras av vindkraftsbolaget CPC Finland och kapitalförvaltaren Prime Capital medan det danska bolaget Vestas står för leveranserna av vindkraftverken till Lappfjärd.

I början av november meddelade CPC och Prime Capital att de vill investera cirka 450 miljoner euro i en 200 megawatts vätgasanläggning i Björnö vid det forna kolkraftverket i Kristinestads hamnområde. Symboliken är slående.

– Vi kommer att ha mycket överskotts­energi med den mängd vindkraft som byggs ut här. Då är det vettigt att producera grön vätgas och e-metan med hjälp av vindel, säger Antfolk.

Enligt CPC Finlands vd Erik Trast finns det redan en tysk uppköpare av den gröna vätgasen som enligt planen ska fraktas med fartyg från Björnö i Kristinestad till Lübeck. Tillståndsprocessen för projektet pågår för närvarande, men CPC siktar på att bygga anlägg­ningen 2024. 

Utöver vätgasanläggningen satsar CPC och Prime Capital nu också på installer­ingen av gigantiska solcellsparker med en gemensam effekt på 180 megawatt. En av solcellsparkerna ska placeras i Dagsmark.

– Kristinestad har förvandlats till en hubb för miljövänlig energi. Det är stora saker på gång, säger Antfolk. 

LÄS ÄVEN: Rekordår för vindkraften i Finland

Fotnot: Den vindkraftspark som Finlands Natur besökte i Lappfjärd i oktober blev färdigbyggd i mitten av november före utsatt tidsfrist.