Hon gör business på ekologisk hållbarhet

av | 25 mars 2022

”Det viktigaste är att inse att hållbarhet inte är något som kan klistras på i efterskott. Det är något som ska genomsyra hela affärsverksamheten.”

Anna Abrahamsson trotsar alla odds. Hon har pluggat företagsekonomi vid Hanken, men brinner för återvinning och ekologisk bärkraft. Nu leder hon uppstartsföretaget Abraca som hjälper andra företagare att satsa på hållbar utveckling.

– Jag hänvisar ofta till naturen när jag i egenskap av konsult handleder andra företagare. Jag brukar tala om det som kan förliknas vid rötter, vattnets kretslopp och jordmånen i företagets verksamhet. Det hjälper många att greppa den logik jag vill förmedla, säger Anna Abrahamsson, vd på Abraca.

Vi träffas för en fotosession på Drumsö i Helsingfors medan det snöblandade regnet vräker ned. Abrahamsson slirar omkring på den glashala vägen i sina högklackade skor och sin bländvita dunjacka. Hon ger ett stoiskt intryck, trots ett pressat tidsschema. Vi har skött intervjun på distans i skarven mellan hennes besök till frisörskan och hemfärden till Drumsö.

– Vi har tyvärr endast 25 minuter på oss före mitt nästa möte på Zoom, säger hon och ler avväpnande.

Ett av Abrahamssons skötebarn är bolaget Lovia som säljer ekologiskt hållbara designprodukter. Hon har hjälpt bolaget att mejsla fram en hållbar strategi och leder Lovias styrelsearbete.

– Då jag pluggade på Hanken märkte jag att nästan alla second hand-butiker försummade det kundsegment och de konsumenter som vill köpa återanvända designkläder. Då var det ovanligt med den typen av accesso­arer och produkter i second hand-affärer, men nu finns det redan många aktörer som har nischat in sig på den typen av business, säger Abrahamsson.

Hon använder begrepp som high end för att beskriva målgruppen, men aktar sig för att kritisera företag eller organisationer som kör med det traditionella och jordnära loppis-konceptet. Alla aktörer behövs eftersom både förväntningarna på second hand och köpkraften varierar, resonerar Abrahamsson.

Lovia omvandlar sopor till dyrgripar. Till sortimentet hör smycken som har tillverkats av metallskrot. Foto Mikael Sjövall.

Lovia kör med devisen turning trash into treasures. Bolaget vill alltså profilera sig som ett bolag som omvandlar sopor till dyrgripar. En stor del av Lovias produkter tillverkas av överblivet och kasserat restmaterial inom industrin. Till bolagets sortiment hör bland annat väskor, plånböcker, väskremmar, skönhetsartiklar och smycken.

Abrahamsson har hittills mobiliserat ett kapital på 1,2 miljoner euro samtidigt som bolagets omsättning har fyrfaldigats. Så kallade ängelinvesterare eller riskkapital­ister står bakom merparten av kapitalflödet till hennes affärsidéer. 

Hur bär du dig åt för att hitta investerare?

– Jag deltar aktivt i olika evenemang som ordnas av företagarorganisationer som till exempel Finnish Business Angels Network. Det gäller att pitcha sin företagsidé på några minuter och väcka investerarnas intresse.

Hur övertygar du dem?

– Det är viktigt att man själv förstår vad man talar om och så ska man beskriva sin idé passionerat. Man måste förstå sin publik och ha bra koll på vad de intresserar sig för. Vikten av hållbarhet tilltalar många investerare. Jag har fått bra respons på mina presentationer.

Enligt Abrahamsson kan ett företag inte växa organiskt om man inte först har klart för sig hur man ska hantera bolagets hållbarhetsfrågor.

Mycket av hennes konsulttänk och företagstjänster kretsar kring konsten att mäta utsläpp och verifiera det ekologiska avtrycket.

– Siffror är viktiga. Om vi inte kan mäta utsläppen vet vi inte heller vad det är som vi måste förbättra och trimma i en miljövänligare riktning. 

Enligt Abrahamsson är det viktigt att fokusera på sådant som företaget kan påverka och vara medveten om det som står utanför företagets kontroll.

– Jag jobbar mycket med livscykelanalyser med mina kunder. Vi utvecklar cirkulära modeller och granskar avfallshierarkin i jakten på lösningar som sparar pengar och miljön. Det handlar om att effektivera verksamheten.

Ett hållbart skyltfönster. Lovia håller till i Rödbergen i Helsingfors. Foto Mikael Sjövall.

Stöter du på kunder som bara är ute efter gröntvätt med din hjälp?

– Jag har haft turen att få jobba med sådana företag som är genuint intresserade av att utveckla sin verksamhet så att den blir ekologiskt hållbar. Det viktigaste är att inse att hållbarhet inte är något som kan klistras på i efterskott. Det är något som ska genomsyra hela affärsverksamheten.

Hur ser du på antagonismen mellan miljörörelsen och företagsvärlden?

– Jag tycker inte att det behöver finnas ett motsatsförhållande. Vi är ju på samma sida och strävar mot samma mål. Egentligen borde företagen och miljöorganisationerna samarbeta mer än vad de gör i dag.

Av samma anledning förstår Abrahamsson sig inte på vissa miljöorganisationers iver att peka ut miljöbovar eller hänga ut företag som har misskött sig.

– Att skuldbelägga folk tar oss inte vidare i arbetet för ekologiskt hållbara lösningar, säger hon.

Vilken är din egen relation till naturen?

– Jag jobbar ofta ute i det fria för att hitta tillbaka till naturen och dess villkor. Det gäller att hitta en balans. Jag försöker koncentr­era mig på det jag kan göra för att främja miljöns tillstånd. Jag kan inte rädda världen, men jag kan utarbeta miljövänliga strategier för företag. Där kan jag hjälpa till och göra en insats.   

Anna Abrahamsson

  • Född och uppvuxen i Lembois (Lempäälä) och Tammerfors med omnejd.
  • Ålder: 26 år.
  • Familj: Föräldrar och
    storebror.
  • Utbildning: Ekonomiekandidat vid Hanken
    (Svenska handelshögskolan).
  • Motto: ”Om man först lär sig att fiska kan man ta emot fisk med gott samvete.” Det ger mig sinnesfrid att vara självförsörjande och veta varifrån vi får vår mat.
  • Dold talang: Jag är bra på att kommunicera med växter!
  • Passion: Att förstå de grundläggande orsakerna till världens största hållbarhetsproblem.
  • Vad gör du om 10 år?
    Leker så mycket som möjligt, jobbar med projekt jag älskar och skriver böcker.

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Cirkulär ekonomi inom livsmedelsproduktionen räddar biologisk mångfald

Cirkulär ekonomi inom livsmedelsproduktionen räddar biologisk mångfald

Ökat intresse för vegetarisk mat möblerar om kostcirkeln

Ökat intresse för vegetarisk mat möblerar om kostcirkeln

Sortera rätt när du donerar

Sortera rätt när du donerar