Ersättare för torven behövs

av | 30 november 2021

Det finns goda möjligheter att hitta mindre miljöbelastande ersättare för inte bara förbränningstorv utan även torv som används som växtunderlag.

Enligt gällande regeringsprogram ska användningen av torv som energikälla upp­höra under 2030-talet i takt med att priset på utsläppsrättigheter stiger. Under detta årtionde ska förbränningen av torv åtminstone halveras, något som verkar allt mer realistiskt i takt med att torvtäkter läggs ned och produkt­ionen minskar.

Regeringsprogrammet säger dock inget om övrig användning av torv. I Finland är utsläppen från nedbrytning av torv som används som växtunderlag, som fuktuppsugande strö vid djuruppfödning och för bekämpning av miljöskador inte försumbara. Enligt statistik från 2017 uppgår dessa utsläpp till 0,3 megaton koldioxidekvivalenter per år – motsvarande siffror för torvförbränning är 5,8 och för torvbrytning 1,4. Utsläppen från nedbrytning av torvströ har beräknats till 860
kilogram koldioxid per ton strö. Nedbrytningen av växtunderlag av torv är av samma storleksordning.

För energiproduktion används torvens djupare belägna skikt där växtdelarna är långt förmultnade. För andra användningsområden utnyttjas också högre upp belägna torvskikt. Torvpelaren på bilden är närmare fem meter hög. Foto Magnus Östman

Av klimatorsaker finns det alltså behov av att minska torvens användning också på andra områden än energiproduktionen. Torvbrytningens negativa effekter på biologisk mångfald och skador på vattenmiljön gäller även då torven används som växt­underlag, strö eller oljebekämpning.

Inom de flesta användningsområden finns alternativ till torven. Vassen som råvara för framställning av växtunderlag är ett exempel. På många andra områden pågår försök med att hitta ersättning för torven. Sågspån och kutterspån används redan till en del som strö i stall och ladugårdar. Det har också gjorts lovande försök att ersätta torvströ med pellet gjorda av vass.

De viktigaste nuvarande alternativen till torvbaserade växtunderlag är stenull, kokosfibrer och perlit. Förutom vassen är också vitmossa som basmaterial i växtunderlag intressanta. Vitmossa har visat sig ha lika goda egenskaper vid växthusodling som torv. Skörden av vitmossa är inte lika för­ödande för myrnaturen som torvtäkt eftersom bara ett 30 centimeter tjockt ytlager tas tillvara. Studier visar att återhämtningen sker på 30 år. 

I flera länder har man gått in för att fasa ut torvens användning även på andra områden än inom energiproduktionen. I till exempel Storbritannien och Irland ska torv som material i växtunderlag vara ett avslutat kapitel fram till 2030. I Finland väntar vi ännu på lik­nande beslut.

Källa: Sampo Soimakallio m.fl. 2020:

Turveraportti: Turpeen rooli ja sen käytöstä luopumisen vaikutukset Suomessa. SITRA

Läs mer om hur vassen kan ersätta torv som råvara till växtunderlag.

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Ny prognos: Utsläppen från de finska skogarna ökade i fjol

Ny prognos: Utsläppen från de finska skogarna ökade i fjol

Skadlig fjäril sprider sig norrut då det blir varmare

Skadlig fjäril sprider sig norrut då det blir varmare

Kontinuitetsskogsbruk gynnar skogsfåglar

Kontinuitetsskogsbruk gynnar skogsfåglar