Återställ våtmarker: ”Vi vet att den här metoden fungerar”

Det statsägda finska bolaget Neova bryter torv i Sverige samtidigt som den finska staten har fått över 466 miljoner euro i EU-stöd för att fasa ut torvbrytning.

Miljörörelserna Elokapinas och Återställ våtmarkers aktion och rödmålning av riksdagens pelare väckte ett ramaskri i slutet av september. Vi ringde upp Helen Wahlgren, presstalesperson för Återställ våtmarker, för att bena ut aktionens syfte.

Enligt Wahlgren var ett av målen med aktionen att göra allmänheten uppmärksam på att det finska statsägda bolaget Neova bryter torv i Sverige, vilket utökar klimatutsläppen.

Elokapina uppger per e-post att eftersom ett finskt statsägt bolag står för 71 procent av torvbrytningen i Sverige ”var det naturligt att hålla en demonstration vid riksdagshuset i Finland där besluten om vår framtid och de klimatåtgärder som vidtas eller inte vidtas kommer att fattas”.

Torven är ingen liten fråga, tillägger Wahlgren.

– Tre procent av jordens yta är torvmarker, men de lagrar dubbelt så mycket koldioxid som alla världens skogar tillsammans. Vi måste skydda varenda kvadratmeter och värna om våtmarkerna om vi ska ha chans att överleva på jorden. Forskare är ense om detta, säger hon.

– Torv är fossilt, men många tror att det är någon slags mull.

Enligt Wahlgren är okunskapen om våtmarkernas betydelse utbredd.

– Det är ett symptom på vårt liv i Norden, där vi kan leva på som förut och har råd att gå och köpa torvsäckar till trädgården utan att vara så medvetna.

Sedan aktionen har torven diskuterats mycket i Finland, och Wahlgren tror att det så småningom sjunker in hos folk vad det handlar om.

– Vi vet att den här metoden fungerar. Först ligger uppmärksamheten på störningen, men så småningom vänds fokus till sakfrågan. Vi har gjort många motorvägsblockader och lyckats lyfta våtmarker och torv till stora frågor i Sverige, säger hon.

När stormen lägger sig inser folk att några pelare inte är så mycket mot att Neova påskyndar klimatkatastroferna.

Återställ Våtmarker grundades 2022 och efter en snabb och effektiv folkbildningskampanj sade 70 procent av svenskarna enligt organisationens undersökning att de ville ha vårmarkerna återställda.

– Det var en enorm förändring, vi fick snabbt restaurering av torvmarker högst upp på den svenska politiska agendan.

Hon menar att det alltså därför inte är så farligt att en aktion inledningsvis orsakar ilska.

– När stormen lägger sig inser folk att det är felriktad ilska, att några pelare inte är så mycket mot att ett bolag som Neova, som påskyndar klimatkatastroferna, tar livet av oss.

Även Elokapina konstaterar att demonstrationen har ökat medvetenheten om Neovas verksamhet, vilket betyder att bolagets verksamhet nu granskas av allt fler människor.

”Förhoppningsvis leder det till påtryckningar för att stoppa torvbrytningen så snart som möjligt, både i Finland och i Sverige”, skriver Elokapina i ett mejl till Finlands Natur.

Hur mycket koldioxidutsläpp orsakar då Neovas torvbrytning i Sverige? Samtidigt som Neovas kommunikationschef påstår att det knappt produceras någon energitorv längre, framgår det av bolagets egna årsredovisningar att en betydande del av växthusgasutsläppen från torvproduktionen i Sverige åren 2021–2023 orsakades av förbränning av energitorv.

Enligt webbplatsen Faktabaari, som har granskat Elokapinas påståenden i offentligheten, visar en jämförelse med utsläppen från inrikesflygen i Sverige att Neovas torvproduktion orsakade större utsläpp av växthusgaser under åren 2020–2022 än alla inrikesflyg tillsammans, precis i linje med det som Elokapina har gått ut med. Den nuvarande svenska torvproduktionen är visserligen liten i jämförelse med toppåren, men den är ändå inte utsläppssnål, skriver Faktabaari.

Elokapina riktar bland annat sin kritik mot de skattelättnader som Neova åtnjuter.

”Den finska torvindustrin gynnas av en sänkning av tillverkningsskatten fram till år 2029 för kraftverk som använder energitorv för värmeproduktion. Skattelättnaden minskar den totala kostnaden för torvanvändning i kraftverk och gör den mer attraktiv som energikälla, trots dess höga koldioxidutsläpp, skriver Elokapina.

Hur ska avvecklingen av torvbrytningen gå till? 

– Avvecklingen kan ske hur snabbt som helst. Det är entreprenörer som bryter åt Neova, och i stället kunde de få lära sig att plugga igen diken. Det är inte svårt, jag har själv gjort det, säger Wahlgren.

– Det här är den minst komplicerade frågan av alla. Det är enkelt att förbjuda torvbrytning, och kan inte regeringarna göra minsta lilla sak, då behöver folk oroa sig, tillägger hon.

En millimeter av torv lagras i våtmarker per år. Det innebär att den torv som har ansamlats på en meters djup har uppstått under vikingatiden.

– Neova gräver ut allt, tio meter ner. Ju längre ner, desto mer kol finns det. Den svarta koltäta torven som används i energiproduktion är den värsta klimatboven.

Men oavsett om den bränns, används för jordbruk eller som djurströ släpper torven ut mer koldioxid än fossil olja, stenkol och gas, understryker hon. Återställ Våtmarkers nuvarande mål är ett nationellt förbud mot torvutvinning.

Vad motiverar dig personligen som aktivist?  

– För det första har jag tre barn, unga vuxna. Det handlar om deras framtid. Jag gör det här för att jag inte kan finna mig i att stora företag och korrupta regeringar tar livet av allt liv på jorden.

– Det är bara en tidsfråga tills samhällena och klimatet kollapsar. Den större visionen inom Återställ våtmarker är att göra allt vi kan för att skapa det samhälle vi vill leva i när katastrofen tar över och samhället kollapsar. För risken är stor att auktoritära krafter tar över.