Finlands miljöcentral går vidare med sitt projekt Pölykoordi som lyfter fram pollinatörernas betydelse för matproduktionen och artrikedomen. Ursprungligen var det meningen att projektet skulle avslutas i fjol, men nu har projektets bakgrundskrafter alltså tänkt om.
Det fleråriga projektet drivs i samarbete med bland andra WWF, Finlands naturskyddsförbund, och Helsingfors stad.
– Syftet med projektet är att informera människor om pollinatörer och hur viktiga de är, säger Janne Heliölä till Finlands Natur.
Pollinatörer är organismer som hjälper till i pollineringen av blommor. De söker nu under våren och försommaren febrilt efter föda i form av pollen eller nektar. I Finland är det främst insekter som pollinerar, till exempel vildbin, humlor, fjärilar och flugor.
Heliölä är forskare vid Finlands miljöcentral och ledare för projektet.
Janne Heliölä är forskare vid Finlands miljöcentral. Foto: Tuomo Hurme
– Under senaste tio åren har vi lyckats sprida allt mer kunskap om pollinatörer, men vi måste fortsätta informera och försöka väcka intresse för ämnet hos allmänheten.
Extremväder påverkar negativt
Jämfört med mellersta och södra Europa mår de finska pollinatörerna relativt bra. Heliölä säger att det inte finns några tecken på större artförlust bland pollinatörer i Finland, åtminstone för stunden. Men situationen kan ändras snabbt till det sämre.
– Vädret är en stor påverkande faktor. Så som det nu ser ut kommer extrema väderförhållanden att bli allt vanligare. Det här är väldigt farligt för olika insekter och kan i värsta fall föröda deras livsmiljöer. Ju vanligare och mer extrema väderförhållandena blir, desto mindre kan vi göra för att hjälpa de olika arterna.
I Finland bygger insektsbekämpningen på ett system av integrerat växtskydd, som innebär att man genom en kombination av olika bekämpningsmetoder försöker minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel.
Trots detta kräver vårt system även förbättring. Insektbekämpningsmedel som är skadliga för pollinatörer används fortfarande inom jordbruket, även i Finland. Enligt Heliölä är det svårt att hitta alternativa bekämpningssätt i större skala inom jordbruket.
– Då man producerar ekologisk mat används mindre mängder skadliga bekämpningsmedel, men efterfrågan på sådan mat har gått ner under de senaste åren. Det är troligen förknippat med att maten allmänt blivit dyrare, det är ju lite dyrare för konsumenten att köpa ekologiskt producerade produkter.
Helhetsmässigt tänkande viktigt
Även Torgny Backman lyfter fram jordbruket som en viktig faktor för att bevara pollinatörbestånden. Backman är biolog och doktorand i hållbart utnyttjande av förnybara naturresurser vid Helsingfors universitet och suppleant i Natur och Miljös styrelse.
Torgny Backman är doktorand i hållbart utnyttjande av förnybara naturresurser vid Helsingfors universitet. Foto: Mikael Sjövall.
– Både jordbruket och skogsbruket påverkar pollinatörernas tillvaro på ett betydande sätt. Man glömmer lätt bort att se på de processerna som en helhet. En skog eller en åker är komplexa ekosystem och de organismer som är delaktiga påverkas då något ändras. Detta måste tas i beaktande i hur man planterar och odlar inom jord- eller skogsbruket, och därför skulle ekosystembaserade arbetssätt vara en mer långsiktig lösning. Det finns mycket mer vi kan göra inom detta område.
Backman betonar vikten av att se på skyddet av pollinatörer och andra viktiga arter som en helhet, snarare än att fokusera på enstaka arter.
– På andra håll i världen och i några fall i Finland har diskussionen kring pollinatörskydd fokuserat på endast honungsbin. Det är viktigt att gynna samtliga vilda pollinerande arter i stället för att fokusera på enstaka arter. Vi behöver diversitet bland arterna för att pollineringsprocessen består resilient. Om processen beror allt för mycket på en art, blir hela processen hotad ifall något händer just den arten.
När det kommer till livsmiljöer som gynnar pollinatörerna allra mest är ängar den klara vinnaren, enligt Backman.
Det kryllar av mångåriga och inhemska växter, och arter som har anpassat sig till växterna genom en samevolution under en längre tid. Ängarna hyser förutom mängder med nektar och pollen även värdväxter, som erbjuder livsnödvändig mat för exempelvis fjärilars larver som livnär sig på växternas vävnader.
