En ny studie av laxens genetik avslöjar att tidpunkten för fisket kan påverka laxbeståndens genetiska mångfald. Till exempel fiske under försommaren kan ha en negativ påverkan på beståndens medelstorlek och reproduktionsålder, uppger Helsingfors universitet i ett pressmeddelande.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Evolutionary Applications. Forskarna utförde genetiska analyser av tusentals vildlaxar som fiskades mellan 1928 och 2020. Analyserna koncentrerades till laxbestånden längsmed Bottniska vikens kust och i Torneälven. Torne älv och Kalix älv hyser största delen av bestånden på Östersjölax.
Studien har granskat hur Östersjölaxar skiljer åt sig genetiskt, beroende på vid vilken tidpunkt under lekperioden de fiskas. Stora och äldre laxar vandrar till lekområdet under senvåren och försommaren, tidigare än de andra åldersklasserna. Detta leder till att fisket under försommaren koncentrerar sig på större laxar, som bär på den så kallade “storlaxgenen”. Detta är en genotyp som gör att laxen växer till sig, blir stor till omfånget och blir könsmogen vid en högre ålder än vanligt.
Resultaten i studien tyder på att kraftigt fiske under försommaren kan minska på den genetiska mångfalden då bara de mindre och yngre laxarna blir kvar. Detta kan leda till att laxbeståndens livskraft undergrävs.
De nya forskningsrönen kan vara till hjälp vid planering av fiske och skyddsåtgärder för att bevara laxbeståndens mångfald. Den vetenskapliga rapporten kan också bidra till nya insikter som förbättrar regleringen av laxfisket i Östersjön och Torne älv.
