Goda Östersjönyheter! Ett havsområde på över 23 000 hektar kring ön Jurmo i Skärgårdshavet har fredats i tre år. Initiativet kommer från Baltic Sea Action Group (BSAG), som vill att det frivilliga skyddet ska bli permanent före 2030.
Jurmo ligger långt ute i Skärgårdshavet, i Pargas skärgård. Det är en karg och nästan trädlös ö med steniga stränder och öppna hedmarker. Ön är känd för sitt rika fågelliv och lockar fågelskådare under vårens och höstens flyttperioder. Här finns också spår av äldre tiders skärgårdsliv, och byn har fortfarande fast bosättning året runt. Delar av ön ingår i Skärgårdshavets nationalpark, men det omgivande havsområdet har hittills saknat motsvarande skydd.
Det fredade havsområde omfattar exakt 23 187 hektar. För jämförelse kan sägas att det är ungefär lika stort som 32 000 fotbollsplaner, vilket större än Helsingfors stads landareal, som är 21 500 hektar, och fyra gånger större än Noux nationalpark.
Jurmo ligger nordost om Utö och har en bosättning av runt 10 personer året runt. Foto: BSAG/Ossi Saarinen
En skattkammare under ytan
Havsområdet kring Jurmo rymmer en stor mångfald av värdefull natur. Inventeringar som Forststyrelsen gjort inom ramen för VELMU-programmet visar att området bland annat har vidsträckta ålgräsängar, undervattensrev och laguner.
Ålgräsängarna är viktiga livsmiljöer för många arter, inte minst fiskyngel. Området har också livskraftiga bestånd av blåmusslor och rödalger. Blåmusslorna filtrerar vattnet och utgör föda för bland annat ejder och flundra.
”Jurmos undervattensnatur är exceptionellt mångfaldig och bildar en unik helhet som erbjuder livsmiljöer och föda åt ett stort antal arter i Östersjön”, säger Anu Riihimäki, teamansvarig för havsnaturskydd vid Forststyrelsen till BSAG.
Havsfåglarna gynnas också
Jurmo och de omgivande skären är viktiga häcknings- och rastplatser för havsfåglar. Många av öarna och skären är redan skyddade, men det omgivande havsområdet har hittills saknat motsvarande skyddsstatus.
Eftersom fåglarna hämtar sin föda ur havet kan fredningen också förbättra deras förutsättningar.
Jurmos delägarlag vill bevara de naturvärden som finns i området.
”Delägarna på Jurmo är i grunden måna om att skydda vårt gemensamma hav. Det är viktigt för oss att bevara de värdefulla naturtyper och arter vi har här, säger Patrik Bengtfolks, ordförande för delägarlaget till BSAG.
Panoramabild från Jurmo. Foto: BSAG/ Oskar Von Essen
Det här blir förbjudet
Fredningen innebär begränsningar för vissa verksamheter. Muddring och annan bearbetning av havsbottnen förbjuds, liksom ankring i närheten av ålgräsängarna. På vissa platser begränsas också rörelsen under havsfåglarnas häckningstid och östersjövikarens förökningssäsong.
Fiske och jakt är fortfarande tillåtet. Fredningen påverkar inte heller Försvarsmaktens verksamhet.
Bestämmelserna har utformats tillsammans av delägarlaget, BSAG och Livskraftscentralen i sydvästra Finland.
”Syftet är att hindra havsnaturen från att utsättas för större mänsklig belastning, såsom utgrävning av havsbottnen och fiskodlingar. Samtidigt fastställs klara spelregler för området”, säger Anna Klemelä, projektledare för havsnaturskydd vid BSAG.
Under fredningsperioden kommer invånarna på Jurmo få uppleva hur det är att leva med fredningsbestämmelserna.
”Fredningsbestämmelserna för Jurmo har utformats tillsammans med delägarna så att de inte försvårar livet för Jurmobona”, säger BSAG:s skyddskoordinator Anton Lehtinen.
Fredning av ett havsområde är nytt för miljöförvaltningen Foto: BSAG/Ossi Saarinen
Målet är permanent skydd år 2030
Jurmo är bebott året runt och har både gästhamn och hotellverksamhet. Enligt BSAG har det varit viktigt att utforma fredningsbestämmelserna så att de tar hänsyn till det lokala livet och näringsverksamheten. Treårsavtalet är också ett sätt att pröva hur skyddet fungerar i praktiken innan delägarlaget tar ställning till ett permanent skydd.
”Om delägarna under den tiden upptäcker brister eller problem i avtalet kan dessa åtgärdas och avtalet anpassas innan vi förbinder oss till ett permanent skyddsområde”, säger Bengtfolks till BSAG.
Att skydda privata havsområden är viktigt för att Finland ska nå målet att skydda 30 procent av sina havsområden före 2030, i enlighet med EU och FN mål. En stor del av Östersjöns skyddsvärda undervattensnatur finns nämligen på privatägda områden.
Läs också: Nu samlas världens länder för FN:s stora biodiversitetsmöte, COP17
BSAG arbetar för att fler privata havsområden ska skyddas och hjälper mark- och vattenägare genom skyddsprocesserna. Arbetet har finansierats av Ålandsbankens Östersjöprojekt.
”Alla bör dra sitt strå till stacken för att skydda Skärgårdshavet. Man måste tänka globalt och agera lokalt”, säger Bengtfolks.
