Stora vindkraftsparker kan påverka däggdjurens beteende och utbredning. Nu studeras läget i Finland.
Det sker en massiv utbyggnad av vindkraften i Finland just nu. Enligt Vindkraftsföreningens statistik ökade den inhemska vindkraftsproduktionen med 25 procent i fjol samtidigt som vindkraften täckte 18,2 procent av den finländska elkonsumtionen under samma år. Allt fler avlägsna vildmarksområden påverkas av samma anledning av vindkraften.
Naturresursinstitutet inledde i fjol ett femårigt forskningsprojekt för att kartlägga förekomsten av skogsdjur och hur de rör sig i närheten av vindkraftverk. Det så kallade Windlife-projektet fokuserar på varg, skogsren, kungsörn och på rennäringen. Projektet ska i vår förse vargar med gps-kragar för att forskarna ska kunna följa med enskilda vargars reaktioner på vindkraftsbyggen på olika håll i Finland.
Forskningsprofessor Ilpo Kojola och specialforskare Ari Nikula på Naturresursinstitutet ansvarar för projektet. Enligt Nikula visar tidigare utländsk forskning att vindkraftsbyggen orsakar en miljöstörning som även fortsätter efter att bygget står klart och vindkraftverken är i drift.
‒ Vindkraft orsakar ljud-, ljus-, bländnings- och skuggeffekter som kan märkas på flera kilometers avstånd. Dessa effekter gör att djur undviker vindkraftsområden eller använder miljöerna i mindre utsträckning, säger Ari Nikula.
De mekanismer som styr djurens beteende är inte kända, men de kan vara relaterade till det hot som bytesdjur upplever att orsakas av vindkraftverken. Samma effekter kan i sin tur göra det svårare för rovdjur att jaga framgångsrikt, menar Nikula.
I en forskningsstudie från Portugal har det visat sig att vargarnas fortplantning misslyckades i ett område där vindkraft byggdes. I Finland är vargarnas revir mycket större än i Sydeuropa, vilket kan innebära att fortplantningen lyckas trots att vindkraften byggs ut.
Enligt Naturresursinstitutet har åtminstone två byggplaner för vindkraft i Finland fällts i domstol på grund av vargens utbredning. Vargens fortplantnings- och viloplatser ska enligt EU:s naturdirektiv skyddas från störningar.
‒ Det saknas forskningsdata om förekomsten av varg och livsmiljöanvändning i närheten av vindkraftverk i Finland. Vårt projekt är därför mycket viktigt, säger Nikula, som är koordinator för projektet.
Vindkraftens påverkan på olika djurarter varierar beroende på årstid, kön, antal rovdjur och livsmiljö, enligt studier från andra länder. Djuren påverkas mer under förökningstiden än under andra årstider. Vindkraftens påverkan varierar beroende på om anläggningen är under uppförande eller om vindkraftverket redan är i drift.
Här förses två nedsövda vargar med gps-kragar. Foto Ilpo Kojola
Ett antal vargar ska i vår utrustas med gps-kragar. Det finns ungefär 300 vargar i cirka 60 revir söder om renskötselområdet. Vargmärkningen sker i 3–5 områden där vindkraftsbyggen planeras under de närmaste åren. Dessa vargrevir finns i Kajanaland, Norra Österbotten, Norra Savolax, Södra Österbotten och Satakunta.
Individantal och revirgränser för de finländska vargarna studeras bland annat genom snöspårning och dna-prov från spillning. Det finns ändå ingen annan tillförlitlig metod att få information om djurens miljöanvändning än genom gps-sändare som visar vargarnas rörelser under en längre tidsperiod. Sändarspårning ger individualiserad och exakt information om djurets rörelser och beteende på olika platser.
Märkningen börjar i februari och avslutas i april för att ge vargarna ro inför valpningssäsongen. Under de närmaste åren kommer 10–15 vargar att få gps-halsband per år.
Finns det bevis för att stora däggdjur undviker vindkraftsparker?
‒ Än så länge finns det väldigt lite forskning om saken. Det finns ändå ett litet antal forskningsdata som visar att stora däggdjur tenderar att undvika vindkraftsparker. Vargar har studerats i Norge och Portugal. I Centraleuropa har rådjur visat sig undvika vindkraftsområden. I Sverige och Norge har renar observerats undvika vindparker. Dräktiga renkor och kor med unga kalvar tycks undvika vindkraftsområden mer än rentjurarna, som kanske inte undviker området alls.
Naturresursinstitutets forskare menar att de potentiella effekterna på artrikedom och djurpopulationer i närheten av vindkraftsparker förmodligen är artspecifika och att det i nuläget är för tidigt att bedöma dem.
Om vargar undviker vindkraftsparker, är det möjligt att de lär sig att använda områdena efter en anpassningstid, eller blir störningen permanent?
‒ Vindkraft byggs ofta i områden som ligger långt från mänsklig bosättning. Vargar söker sig också långt från bebyggelse och störande moment inför valpningen. Det är möjligt att vargarna flyttar sitt fortplantningsområde på grund av vindkraftbyggen. Anpassning är förstås möjlig, säger Ilpo Kojola.
Han berättar att studier i Portugal visar att vargarna drog sig tillbaka från området när vindkraftverk först byggdes där, men senare dök det upp nya flockar som accepterade också områden närmare vindkraftverken som sina fortplantningsområden. Deras reproduktiva framgång var svagare närmare vindkraftsområdena, enligt Kojola.
I Windlife-projektet märks flera vargar från samma revir. Forskarna vill främst fästa gps-kragar på alfaparet, eftersom det är de som har etablerat sig permanent i ett visst område.
Också individer av annan status kommer att få gps-kragar för att forskarna ska få en heltäckande bild av effekterna av vindkraftsbyggandet. Flockmedlemmarna rör sig inte alltid tillsammans och individuella toleransskillnader kan förekomma.
Kragarna kommer att bytas ungefär vartannat år, så att samma vargar fortsätter bära gps-kragar under hela studien. Alla procedurer som berör djuren planeras, utvärderas och genomförs av experter, i konsultation med veterinär för att minimera stress och skaderisk för djuren.
Naturresursinstitutet samarbetar med Finlands vindkraftsförening och 14 olika vindkraftsbolag inom projektet. Hälften av projektets finansiering kommer från vindkraftsbolagen.
‒ Det ligger i vindkraftsföretagens intresse att projektet tar fram information för vindkraftsplaneringen som gör det lättare att beakta både rennäringen och arter som skyddas i habitatdirektivet, säger Nikula.
Enligt Naturresursinstitutet kommer det att ta 1–2 år innan data från gps-kragarna har gett heltäckande information om djurens rörelser i närheten av vindkraftsparker under de olika årstiderna.
