I takt med att den globala uppvärmningen ökar så ser vi allt fler konsekvenser i form av extremväder. Kopplingarna mellan dessa fenomen kallas för ”väderattribution”.
– En halv grad mer global uppvärmning gör stor skillnad för dessa extremväder, säger klimatforskaren Wilhelm May vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet.
Värmeböljor, torka, skyfall och skogsbränder. De ökar i både mängd och intensitet till följd av klimatkrisen. Med hjälp av väderattribution blir kopplingarna allt tydligare. Exempelvis denna sommars värmebölja runt Medelhavet, där man sett rekordtemperaturer och skogsbränder, skulle inte ha inträffat om det inte hade varit för den globala uppvärmningen. Det fastslår forskare som upprätthåller webbsidan worldweatherattribution.org.
”I linje med tidigare klimatprognoser och IPCC-rapporter är extrema värmehändelser som juli 2024 i Medelhavet inte längre sällsynta händelser. Liknande värmeböljor förväntas inträffa i genomsnitt ungefär en gång vart tionde år i dagens klimat som har värmts upp med 1,3 grader Celsius på grund av klimatförändringar orsakade av människor. Baserat på observationer skulle de extrema temperaturerna som nåddes i juli ha varit praktiskt taget omöjliga om människor inte hade värmt upp planeten genom att bränna fossila bränslen.”
Hemsidan startades 2015, vilket är då väderattribution som forskningsområde tog fart.
– Det började ganska långsamt, nu är det stort bland annat vid University of Oxford och senare vid Imperial College London, säger klimatforskaren Wilhelm May.
Vad handlar det då riktigt om?
Klimatforskaren Wilhelm May är specialiserad på väderattribution vid Lunds universitet. Foto: Privat
– Man tittar på en mestadels extrem väderhändelse som har inträffat och uppskattar hur sällsynt den har varit tidigare och om dess egenskaper har förändrats över tid. Sedan kontrollerar man hur väl de tillgängliga klimatsimuleringarna representerar denna typ av väderhändelse och uppskattar hur den globala uppvärmningen som har skett sedan början av industrialiseringen har förändrat egenskaperna (frekvens och intensitet) hos denna typ av väderhändelse.
Det handlar alltså lite om att lägga ett simulerings- och statistikpussel med olika faktorer. Med hjälp av det kan man sedan säga om exempelvis en värmebölja eller en översvämning varit mer sannolik på grund av klimatförändringen.
– Sen kan man använda den informationen för att förbereda sig för liknande händelser i framtiden. Det kan alltså användas för att utforma åtgärder eller riktlinjer för att anpassa sig eller förhindra konsekvenser [av extrema väderfenomen, red. anm.].
Många använder sig ju också av väderattribution som bevis för klimatförändringen. Hur ser du på det?
– Man kan använda det som motivation eller argument, absolut. Jag upplever också att forskningen kring detta tog mer fart när förluster och skador blev omnämnda vid de internationella klimatförhandlingarna.
Det engelska begreppet Loss and damage härrör sig till de ekonomiska skadorna som klimatförändringen medför. En studie i Nature ifjol visar att extremväder kopplat till klimatförändringen mellan år 2000 och 2019 har haft en global kostnad på cirka 2,8 biljoner dollar. Under klimatmötet 2022 enades länderna om att upprätta en fond som ekonomiskt skulle hjälpa speciellt utsatta länder.
Vi lämnar nu bakom oss 13 rekordvarma månader.
– Det innebär att utvecklingsländer ska få kompensation för klimatkonsekvenser som orsakas av den utvecklade delen av världen. Det kan hjälpa deras sak om man kan säga att ett specifikt väderfenomen är orsakat av den globala uppvärmningen.
Hur bra har de här klimatsimuleringarna blivit?
– De är av bättre kvalitet, de är också mer tillgängliga och standardiserade i dag än tidigare.
Med hjälp av dem kan man värdera många olika typer av väderhändelser, men vissa fenomen är enklare än andra att analysera.
– Väderattribution funkar bättre för torka och värmeböljor än för översvämningar exempelvis. Större processer som värmeböljor är bättre representerade i klimatmodellerna, men det kan vara svårare med häftigt regn som leder till översvämningar.
Kan man någonsin vara 100 procent säker på att extremväder är orsakat av klimatförändringen?
– Det finns alltid lite osäkerhet eftersom modellerna är osäkra. Det är det enkla svaret. Det mer komplexa svaret är att det även beror på hur du definierar extremväder. Det finns olika parametrar för hur du definierar torka till exempel.
Om man tittar på en global skala är det också svårare att få tillförlitliga observationer för globala syd.
– Väderattribution är väldigt avgörande av att man har goda observationer och data. Man behöver ha en historia av liknande händelser. Ofta saknas observationerna eller historiska data. Sen handlar det också om brist på expertis, det finns en begränsad mängd experter som har begränsat med begränsad tid.
Vi lämnar nu bakom oss 13 rekordvarma månader. Juni var den 12:e månaden där den globala medeltemperaturen har varit över 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer – alltså över den nivå som man kom överens om i Parisavtalet 2015. Hur känner en klimatforskare kring läget?
– Vi behöver mycket mer handling och vi behöver verkligen en minskning av utsläpp. De flesta är överens om att det länderna har förbundit sig till är inte tillräckligt.
Wilhelm May varnar för framtida konsekvenser av extrema väderfenomen.
– Det gör en stor skillnad var uppvärmningen slutar. Om vi vill undvika de värsta förändringarna i klimatet och undvika just extremväder så måste vi vara mer ambitiösa. Vi kan använda den här informationen om väderattribution för att sätta press på beslutsfattare.
