Skogarnas förmåga att binda koldioxid ur atmosfären är viktig då man beräknar klimatförändringens storlek och effekter. Nu varnar forskare vid bl.a. Göteborgs universitet för att trädplantering kanske inte är den universalmedicin mot klimatförändring som man hittills trott.
Långtidsexperiment med träd som fått växa i förhöjda halter av koldioxid har visat att speciellt träd på kvävefattig jord inte på längre sikt reagerade på de höga koldioxidhalterna med ökad kolinlagring. Det innebär att atmosfären stigande halt av koldioxid inte resulterar i den ökade skogstillväxt som man tidigare trott.
Forskarna lyfter också fram det faktum att en del träd i trädplanteringar dör i förtid, varvid de bryts ned och kol frigörs i förtid. Ett annat faktum är att markberedning som görs före trädplanteringar frigör kol ur marken till atmosfären. En hed eller tundralik mark i naturtillstånd är i sig bra kolsänkor. Detta kan omintetgöras av markberedning och efterföljande trädplantering.
”Om hela ekosystem, jordens bördighet och hela växtens livscykel beaktas kommer många ekosystem inte att öka sin kolsänka”, säger Louise C. Andresen, forskare i geovetenskaper, i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
