Studie: Världshaven står inför ett “trippelhot”

av | 07.06.24

Världshaven blir surare, syrefattigare och varmare. Det visar en ny vetenskaplig studie. Foto: Jonas Häggblom

Världshaven blir surare, syrefattigare och varmare. Det visar en ny vetenskaplig studie. Foto: Jonas Häggblom

Ny forskning visar att en tredjedel av världens havsytor är särskilt utsatta för hot som drivs av förbränning av fossila bränslen och avskogning, rapporterar den brittiska dagstidningen The Guardian. Haven står inför ett “trippelhot” som består av extrem värme, syrebrist och försurning.

Studien, som har publicerats på plattformen Advancing Earth and Space Sciences, utfördes av forskare vid den tekniska högskolan ETH i Zürich. Forskarna analyserade extrem värme, syrebrist och försurning i marina miljöer.

Stigande havstemperaturer på grund av klimatförändringen förändrar levnadsförhållandena för flera marina arter som tvingas flytta till lämpligare klimat, om de kan.

Haven är viktiga kolsänkor eftersom de absorberar enorma mängder koldioxid. Denna process, som skyddar atmosfären från ännu högre temperaturer, påverkar det marina ekosystemet negativt. Ökade koldioxidhalter gör havsvattnet surare, vilket får skalen på marina organismer såsom koraller, musslor och ostron att lösas upp samtidigt som syrenivåerna i vattnet sjunker.

Enligt studien kan det beboeliga utrymmet i dessa delar av världshaven minska med upp till 75 procent.

I det översta skiktet av världshaven på ett djup på högst 300 meter är den extrema värmen, syrebristen och försurningen sex gånger mer intensiv än i början av 1960-talet, uppger forskarna.

Enligt studien kan den här typen av sammansatta händelser minska det beboeliga utrymmet i dessa delar av världshaven med upp till 75 procent. Forskarna kom även fram till att de studerade extrema händelserna kan vara upp till 30 dagar, och att risken för att alla tre sker samtidigt är störst i tropikerna och den norra delen av Stilla havet.

“Kombinationen av sjunkande syrenivåer, stigande försurning och stigande havsvärme sågs också i slutet av den geologiska perioden perm för cirka 252 miljoner år sedan, när jorden upplevde den största kända massutrotningen i sin historia”, säger Andrea Dutton, geolog och klimatforskare vid University of Wisconsin-Madison i USA.

”Vi har inte identiska förhållanden som då, men det är värt att påpeka att de miljöförändringar som nu pågår är liknande”, säger Dutton till The Guardian.

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

”En miljard nya träd” – Ambitiös dansk natursatsning med stora miljöfrågetecken

”En miljard nya träd” – Ambitiös dansk natursatsning med stora miljöfrågetecken

Bakslag för klimatpolitiken när Trump tillträder som president 

Bakslag för klimatpolitiken när Trump tillträder som president 

THL: Pälsdjurnäringen utgör en pandemirisk

THL: Pälsdjurnäringen utgör en pandemirisk