Skogsdoft mildrar klimatförändringen – borde inkluderas bättre i klimatmodeller

av | 16 februari 2024

Ny forskning bevisar trädens betydelse i framväxten av värmereflekterande moln. Foto: Heidi Hendersson

Ny forskning bevisar trädens betydelse i framväxten av värmereflekterande moln. Foto: Heidi Hendersson

Frisk skogsdoft borde vara bättre representerad i klimatmodeller. Så kan man lite förenklat sammanfatta nya forskningsresultat från Stockholms universitet där man med hjälp av långvarig finländsk data tittat närmare på betydelsen av aeorosoler från barr- och tropisk skog för att mildra den globala uppvärmningen.

Skogen är viktig i arbetet med att motverka klimatförändringen på flera fronter. Troligen mest känt är det faktum att skog binder och lagrar koldioxid, mindre känt är att träden hjälper till att skapa värmereflekterande moln. Träd avger nämligen gaser som består av små aeorosoler eller partiklar och runt de här partiklarna bildas kondens, som i sin tur ger upphov till moln.

– Moln är väldigt spännande, säger Sara Blichner, doktor vid institutionen för miljövetenskap, som har forskat kring aeorosoler, moln och klimat i flera år.

– Om du lägger till skogspåverkan på det så blir det ännu mer spännande.

Blichner är huvudförfattaren till en nyligen publicerad studie i Nature Communications, där hon tillsammans med forskare från 11 andra länder, inklusive Finland, tittat på hur skogars utsläpp av organiska gaser påverkar molnbildning och i sin tur den globala uppvärmningen. Det är ett forskningsområde som har fått ett uppsving den senaste tiden.

– Vi står inför en nedgång i antropogena, mänskliga, utsläpp av partiklar som har en stor effekt på klimatet. Det gör den här forskningen ännu mer relevant, säger hon.

Sara Blichner är doktor vid institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet.

Sara Blichner är doktor vid institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet.

Blichner förklarar vidare:
– Varje molndroppe bildas runt en partikel. När antalet partiklar i atmosfären ökar så blir molnen vitare och reflekterar mer strålning.

Det betyder alltså att ju färre partiklar i atmosfären, desto färre stora vita moln som i sin tur kan reflektera bort värme. Värmen träffar då istället jordens yta och bidrar till uppvärmningen av planeten.

– Det är en intressant paradox, att när man inför exempelvis regleringar för luftkvaliteten i städer så har det den bieffekten att vi får extra uppvärmning på grund av att vi har färre partiklar som ger upphov till moln.

Kan man motverka det här med att plantera träd?
– Det kan man. Träd påverkar molnbildningen både genom att öka antalet partiklar och genom att släppa ut vattenånga och turbulens.

Speciellt viktigt blir detta i områden med ren luft.

– Har vi väldigt ren luft så är molnen väldigt känsliga för om vi tillför fler partiklar, men om vi redan har mycket partiklar så har det inte så stor effekt om vi tillför lite mer. Därför kan skogspartiklarna bli mycket viktigare när vi får renare luft.

”Fantastisk mätning av skogspartiklar i Finland”

I den färska internationella studien har man tittat på både boreal och tropisk skog, som skiljer sig åt i sina processer för molnbildning.

– Boreal- och regnskog utgör 27 respektive 45 procent av världens skogsyta, alltså en stor del av de totala skogsområdena vi har i världen.

I jämförelsen av boreala skogsdata har man årtionden av finska mätningar att luta sig mot. På Helsingfors universitets forskningsstation Smear har man nämligen världens mest omfattande data kring aerosolpartiklar.

– Man har gjort ett fantastiskt jobb i Finland med att bygga upp kompetens och mätningar. Det är väldigt viktigt för att kunna göra den här typen av studier.

Lika mycket information om partiklar i regnskogar finns inte.

– Vi har inte varit smarta nog att göra mätningar i regnskogen och inte heller använda de mätningar och den expertis som finns. Därför är modellerna mycket sämre i den tropiska skogen. I den här studien har vi flera medförfattare från Brasilien som arbetar med att förbättra just detta.

Vad man kom fram till i den internationella forskargruppen är att aktuella klimatmodeller underskattar skogarnas partikelinverkan, speciellt i tropiska skogsområden. Men också barrskogarnas molnskapande effekter kunde vara bättre representerade.

– Vår studie visar att klimatmodeller kan underskatta skogarnas påverkan på klimatet via partiklar och att effekten kan vara betydande.

Vad betyder det här för det fortsatta arbetet med klimatmodeller?

– När vi tar fram klimatmodeller måste vi vara väldigt sparsamma: vi har inte ”utrymme” i modellen för alla möjliga processer utan måste fokusera på de som har stor klimateffekt. Med denna studie kan vi säga att den här feedbacken förtjänar mer uppmärksamhet vid modellutveckling.

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

WWF: Finland hör till världens mest överkonsumerande nationer

WWF: Finland hör till världens mest överkonsumerande nationer

Finländarnas koldioxidavtryck har halverats

Finländarnas koldioxidavtryck har halverats

Människans framfart hotar fågelbestånden

Människans framfart hotar fågelbestånden