En samhällskostnad på 680 miljoner euro samtidigt som rederierna sparar miljarder på att använda billig tjockolja. Det är prislappen för skrubbrarna som minskar luftutsläpp av svavel, men ökar föroreningar till vattnet.
– Det här innebär en extra press på den marina miljön, speciellt i Östersjön som är så känsligt, säger doktoranden Anna Lunde Hermansson vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Danmark har redan satt ner foten för att stoppa utsläppen. Nu föreslås samma åtgärder i Finland.
– Rederierna i Finland har valt att stödja regeringens förslag om ett förbud av obehandlat tvättvatten från skrubbers i finskt territorialvatten, säger Mats Björkendahl på Rederierna i Finland.
För ungefär 10 år sedan skärptes reglerna för utsläpp av svaveldioxid i ett försök att förbättra luftkvaliteten. Tanken var att få rederierna att byta från tjockolja till bränslen med lägre svavelinnehåll. Dessa bränslen är dock dyrare och många valde att i stället investera i så kallade skrubbers för att kunna fortsätta använda tjockoljan. Med skrubbers tvättar man utsläppen med havsvatten, vilket leder till att utsläppen i luften minskar, men i stället hamnar de i vattnet.
Anna Lunde Hermansson är doktorand vid Chalmers tekniska högskola. Foto: Privat
– Man pumpar upp havsvatten som man sprejar över avgaserna. Vattnet man använder tar upp stora mängder av svavlet men man tvättar samtidigt också ur stora mängder tungmetaller och organiska gifter som pumpas direkt ut i havet, säger forskaren Anna Lunde Hermansson som forskat på de marina miljöeffekterna av skrubbrar.
– Ett av de vanligaste argumenten som man idag använder för att rättfärdiga ett fortsatt användande av skrubbrar är att man investerat mycket pengar i tekniken och agerat i god tro.
På den vägen föddes idén om att titta på de ekonomiska aspekterna av skrubbertekniken och dess konsekvenser. Vad forskarna fann var att majoriteten av fartygens investeringar hade återbetalat sig redan efter fem år från installering och att rederierna nu i stället sparar miljardbelopp på att använda billig tjockolja i stället för lågsvavliga alternativ.
– Det man ofta pratar om inom sjöfarten är att man inte vill ha orättvis konkurrens. Det vi visade i den här studien är att det inte är helt rättvist om man tillåter konsumtionen av tjockolja som förorenar mer och kostar samhället mer samtidigt som fartygsägaren sparar pengar.
Det finns förbud att släppa ut skrubbervattnet på flera håll i världen. Ju fler Östersjöländer som går i samma riktning, desto bättre.
Och notan för samhället? Den landar på totalt 680 miljoner euro i Östersjön mellan åren 2015 och 2022.
– Vi gjorde beräkningen baserat på tidigare studier som gjorts om hur mycket svenska hushåll är beredda att betala för att man inte skulle använda miljögifter. I det fallet var det biocider man använder i båtbottenfärg, men man kan relatera giftigheten i det till andra ämnen och kan alltså estimera ett pris också för skrubberutsläpp.
Lunde Hermansson poängterar att man här inte räknat in exempelvis förlorade ekosystemtjänster eller reducerat fiske.
– Det är många värden i Östersjön som är svåra att kvantifiera, det vi använder var det pris hushåll är beredda att betala för att nå en god miljöstatus.
De totala miljökostnaderna är svåra, om inte omöjliga, att beräkna, men det man vet är att utsläppen har många konsekvenser för det marina livet som omfattar ökad dödlighet, övergödning och försurning.
– Vi ser negativa effekter vid extremt låga koncentrationer.
Hur känsligt är just Östersjön för dessa utsläpp?
– Det är ett hav med litet utbyte av syrerikt vatten och en extremt hög fartygsintensitet. Vi har pressat en känslig miljö under en lång tid.
Men en ändring kan vara på horisonten. Diskussioner om att förbjuda utsläpp från skrubbers förs i många länder och bland annat Danmark har beslutat att förbjuda utsläpp av skrubbervatten på sina territorialvatten från och med 1 juli nästa år. I Finland har regeringen lagt fram ett liknande förslag som Rederierna i Finland står bakom.
Mats Björkendahl är specialsakkunnig på intresseorganisationen Rederierna i Finland.
– För 10 år sedan då svaveldioxidreglerna på Östersjön stramades till var den allmänna opinionen att skrubbers representerade en god, bästa möjliga, emissionsreduktionsteknologi som vid stunden var tillgänglig, säger Mats Björkendahl, specialsakkunnig vid Rederierna i Finland.
Då man 2009 fattade beslut om kvalitetskriterier och gränsvärden för skrubbervatten så fanns det inte mycket vetenskapligt forskningsunderlag för hur utsläppen skulle påverka havsmiljön, berättar Björkendahl.
– Tyvärr började länderna ganska sent att forska i ämnet. säger han.
Studier i olika länder harmoniserade inte heller med varandra och först 2022 godkände Internationella sjöfartsorganisationen IMO en riktlinje för hur studierna skulle utföras. Just nu pågår en diskussion på IMO-nivå om att introducera nya kvalitetskriterier för skrubber-vatten.
Håller skrubbers på att fasas ut?
– Antagligen ja, men över en längre period. Om alternativa drivmedel inom sjöfarten blir mera tillgängliga och prisskillnaden till fossila drivmedel inte är så stor, så sker utfasningen snabbare.
Lunde Hermansson tror att introduceringen av skrubbers var viktig för att få igenom lagförslagen om sänkta svavelhalter.
– Sen ser jag också att det fanns en övertro på vad havet klarar av och när man väl sagt att något är tillåtet är det svårt att dra tillbaka det. Det finns en tröghet i systemet när det kommer till beslutsfattande. Men man måste börja någonstans. Det finns förbud att släppa ut skrubbervattnet på flera håll i världen. Ju fler Östersjöländer som går i samma riktning, desto bättre. Då kan det till slut drivas på i Östersjökommissionen Helcom.
Om vi skulle sluta med skrubbers i Östersjön idag, hur länge skulle miljökonsekvenserna hänga kvar?
– Gissningsvis länge. Men havet är resilient och kan återhämta sig om vi ger det en chans. I ett känsligt hav som Östersjön bör vi agera nu.
Fakta om regeringens förslag
Regeringen har lagt fram ett utkast till proposition om ändring av miljöskyddslagen för sjöfarten och lagar som har samband med den. Utlåtanden kan lämnas fram till den 20 juni.
I utkastet till proposition föreslås nationella förbud mot fartygsutsläpp. Genom ändringarna ska det bli förbud mot utsläpp av orenat tvättvatten och slam som separerats av svavelskrubbrar, behandlat avfallsvatten från toaletter och gråvatten i Finlands territorialvatten. Med gråvatten avses vatten från duschar, tvättmaskiner och kök ombord på fartyg.
Fakta om Chalmers-studien
Omfattar nio år av fartygsaktivitet (2014–2022) med data från den så kallade Ship traffic emissions assessment model (STEAM). Totalt 3 818 fartyg ingick i studien. Av dessa valdes sedan ett antal ut som trafikerar Östersjön för att räkna ut de samhällsekonomiska kostnaderna.
Inom fem år från installation hade mer än 95 procent av de fartyg med ett så kallat ”open loop”- system betalat av sina teknikkostnader.
Antalet fartyg med skrubbers som trafikerar Östersjön har ökat under åren som studien omfattade. Som mest fanns det 957 fartyg med skrubbers på Östersjön 2020. Skrubbertekniken har gjort att mängden tjockolja, även kallad bunkerolja, också ökat under samma period.
