Klimatförändringen kan höja risken för så kallade frostbävningar i norra Finland, enligt ny forskning vid Uleåborgs universitet och Geologiska forskningscentralen.
Frostbävningar är seismisk aktivitet som beror på snabba förändringar i jordmånen under vinterhalvåret då snö- eller isfri mark fryser till snabbt och vädret präglas av snabba fluktuationer. I vanliga fall skyddar snötäcket jordmånen från kraftiga köldförskjutningar, men i takt med att vintrarna allt oftare är snö- och isfria blir frostbävningarna vanligare.
”Vi upptäckte något oväntat att de huvudkällor som står bakom frostbävningar är myr- och våtmarker och sådana områden där det råder högt vattenstånd”, säger Elena Kozlovskaja, professor i geofysik vid Uleåborgs universitet.
Kryoseismisk aktivitet eller frostbävningar är ett välkänt fenomen till exempel på den sibiriska tundran där permafrosten är förhärskande.
Forskarna kom bland annat fram till att frostbävningarna kan orsaka sprickor i det översta jordskiktet som kan vara upp till fem centimeter breda. Sprickorna kan sprida sig djupare i jordmånen och skada byggnader, källare, rörsystem eller vägar, skriver Uleåborgs universitet i ett pressmeddelande.
”Klimatförändringen och snabba fluktuationer i vädret har synliggjort framkomsten av rostbävningar, som kan bli allt vanligare framöver. Frostbävningarna berör nordliga områden runtom i hela världen. Det finns tills vidare ganska lite forskning om fenomenet”, säger Kari Moisio, specialforskare vid Uleåborgs universitet.
Initiativet till forskningsprojektet föddes 2016 då Talvikangas i Uleåborg drabbades av ovanligt hårda frostbävningar som vållade stora materiella skador.
Forskarna har mätt den seismiska aktiviteten i Uleåborg och Sodankylä under det gångna året. Utöver detta har forskarteamet samlat in ortsbefolkningens iakttagelser i samband med köldknäppar. Frostbävningar tenderar att uppstå då temperaturen sjunker en grad Celsius i timmen ungefär 20 grader, uppger Uleåborgs universitet.
”Frostbävningar inträffar ofta i januari, men andra tidpunkter är också möjliga”, säger Moisio.
Syftet med forskningsprojektet är bland annat att identifiera riskområden och utveckla ett system som hjälper att förutse frostbävningar utifrån mätningar av jordmånen och satellitdata.
Den nya studien om frostbävningar har publicerats i den vetenskapliga tidskriften EGUSphere. Studien är den första i sitt slag som analyserar seismisk aktivitet som härstammar från myr- och våtmarker.
Foto: Kari Moisio, Uleåborgs universitet / Forskarna har mätt den seismiska aktiviteten i Uleåborg och Sodankylä.
