Naturresursinstitutet i Finland, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet startar ett gemensamt forskningsprojekt som kartlägger fördelarna med att undvika kalhyggen i skogsbruket i Finland och Sverige.
Forskningsprojektet ska bland annat utreda hur artrikedomen och ekosystemtjänsterna påverkas av hyggesfritt skogsbruk. Projektet fokuserar på effekterna av de hyggesfria skogsbruksmetoderna luckhuggning och blädning.
I dag brukas nästan all skog i Sverige enligt metoder där skogen slutavverkas efter 60–120 år för att sedan åter planteras med träd. I Finland kalhuggs cirka 140 000 hektar skog per år.
”Slutavverkning och den efterföljande hyggesfasen missgynnar flera skogslevande arter. Vi ser i dag ett allt större intresse från samhället för alternativa skötselmetoder. Förhoppningen är att sådana metoder ska gynna biologisk mångfald och skogens ekosystemtjänster”, säger Jörgen Sjögren, projektets ledande forskare vid SLU.
Forskningen ska bedrivas i ett urval svenska och finska skogar, där det redan har gjorts vissa studier av arter och ekosystemtjänster i samband med luckhuggning och blädning. Dessa uppgifter ska kompletteras med nya undersökningar. Totalt kommer sju olika artgrupper bestående av till exempel mossor, lavar, skalbaggar och kärlväxter att ingå i studien.
”Att ställa om från en brukningsmetod till en annan kräver att det finns skogar som är både lämpliga och tillgängliga för de nya metoderna. Att kartlägga var i landet det finns sådana skogar är också en del av projektet”, säger Jörgen Sjögren.
Blädningsbruk kräver skogar med träd i alla storlekar, men med betydligt fler små än stora träd. I blädning avverkas de allra största träden med 5–15 års intervaller. Luckhuggning innebär att man skapar mindre luckor i skogen. Luckornas storlek får inte överstiga 0,25 hektar.
”Vi vill bidra till ökad kunskap om hur biologisk mångfald påverkas av skötselmetoderna genom detta projekt”, säger Jörgen Sjögren.
Kalhygge i Salla i nordöstra Finland. Foto: Jani Sipilä / Greenpeace
