Jord- och skogsbruksministeriet påbörjar en utredning om de mätmetoder som används i Sverige och Finland för att avgöra kolsänkornas storlek. Det skriver Metsälehti på sin sajt.
Enligt Metsälehti vill ministeriet bland annat utreda varför skogarna är en utsläppskälla i Finland, men inte i Sverige. Utredningen leds av forskningsprofessor Annika Kangas på Naturresursinstitutet och projektet väntas pågå i ett års tid.
”Vi ska utvärdera olika faktorers inverkan på våra kalkyler om växthusgaser och så ska vi testa hurudana resultat som de svenska beräkningsmodellerna skulle ha hos oss”, säger Kangas.
Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering har en längre tid ifrågasatt Naturresursinstitutets beräkningsmodeller och betvivlat att de finska kolsänkorna har minskat.
Enligt professor Annamari Laurén vid Helsingfors universitet beaktar de nuvarande beräkningsmodellerna inte vattennivåer, nederbörd eller djupen på diken i torvmarker, vilket snedvrider kalkylerna. Hon anser också att temperaturerna har överbetonats i de nuvarande kalkylerna. Laurén är specialiserad på forskning om skogbevuxna torvmarker.
Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Pekka Pesonen ska enligt Metsälehti bjuda in ett flertal professorer till diskussioner för att dryfta beräkningen av Finlands utsläpp av växthusgaser och marksektorns roll.
De finska utsläppen från torvmark steg 2021 då Naturresursinstitutet lanserade en ny beräkningsmodell, skriver Metsälehti, som sällar sig till de kritiker som anser att institutets kalkyler inte stämmer.
Annika Kangas menar att det i praktiken är omöjligt att utarbeta tillförlitliga mätmetoder som skulle beakta förändringar i markens kollager. Enligt henne borde markanvändningssektorn endast beakta förändringar i mängden träd i sina beräkningar om kolsänkornas storlek. Hon får medhåll av forskningsprofessor Hannu Ilvesniemi på Naturresursinstitutet.
”Det finns enorma mängder kol som är lagrad i torvmarker. Att mäta de årliga förändringarna i kollagrets storlek låter sig inte göras ens i teorin”, säger han.
