Mariehamn är årets stadskärna i Finland. Man siktar också på att bli Finlands klimatsmartaste stad.
– Vi börjar närma oss målet som fastställts i Parisavtalet, säger miljösamordnare Ulf Simolin.
Vi står vid den nyligen färdigställda dagvattendammen i Mariehamns centrum. Här ska regnvatten från staden samlas för att renas innan det åker vidare ut i Slemmern som glittrar ett stenkast bort.
–Tungmetaller kommer att renas upp till en 70-80 procent i den här dammen, säger Ulf Simolin, stadens miljösamordnare.
Under morgonen har ett häftigt sommarregn fallit och dammen porlar högljutt där vattnet forsar ner. Ett gäng turister går förbi mot centrum som nyligen fått utmärkelsen Årets stadskärna för sitt långsiktiga arbete med att försköna och förnya centrum. Men Mariehamn har länge utmärkt sig som en stad med ett starkt miljöarbete.
En dryg kilometer bort från dammen hittar man Nabbens våtmark, ett annat vattenrelaterat stadsprojekt som också blivit prisat. 2022 fick staden Nordiska rådets miljöpris för satsningen. I motiveringen sa Nordiska rådets jury bland annat:
”Årets vinnare med sin mångsidiga lösning renar vattenmiljön och tillför positiva effekter på växt- och djurlivet. Dessutom strävar initiativet till att säkra klimatanpassningen i stadsmiljön. Genom sin tillgängliga närhet till djur och natur samt den pedagogiska utformningen främjar årets vinnare det sociala välbefinnandet hos människor samtidigt som den höjer deras kunskapsnivå och medvetenhet om naturen”.
Mariehamns stads miljöarbete har prisats ett flertal gånger. Foto: Heidi Hendersson.
Dagvattendammen och våtmarken är två av många hjärteprojekt för Ulf Simolin som jobbat som miljösamordnare sedan 2011.
– Jag kom in precis när vi skulle införa miljöledningsystem. Vi var först i Finland med att certifiera oss. Det är ett väldigt bra verktyg som innebär att man också blir utsatt för oberoende granskning. Vi försöker hela tiden bli bättre.
Simolins ledord är just ständig förbättring. I kontoret på Tekniska verken där vi fortsätter vår intervju sitter han på en skattkista av siffror, statistik, uträkningar och information om det mesta miljörelaterat.
– Jag brukar säga att man måste mäta för att veta. Det är viktigt att hållbarhet är mätbart.
Siffrorna kommer väl till hands när hållbarhetsboksluten ska sammanställas varje år. I förra årets 17-sidiga rapport redogörs för stadens fem miljömål som fokuserar på klimat, ekologisk mat, hållbara upphandlingar, hållbar markanvändning och rena vattendrag.
– Finns det mål måste vi visa på åtgärder.
Ulf Simolin är marinbiolog i grunden, men har också bra koll på statistik och siffror.
Inom klimatsektorn har staden visat framfötterna. Sedan 2002 har koldioxidutsläppen från stadens egen verksamhet minskat med cirka 80 procent. De totala klimatutsläpp per invånare ligger på 3,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare per år.
– Enligt Parisavtalet ska vi ligga på 1 ton, säger Simolin och drar fram ett papper som jämför klimatutsläppen med andra städer.
– I Helsingfors ligger man på 3,9. Stora städer har ofta en driftsfördel med många invånare på en plats. Men om man ser på Raseborg som är en liknande stad som Mariehamn så ligger de på sex ton. Nådendal ligger på 4,4.
Man har varit bra på att energieffektivisera, minska bränsleförbrukning och installera solpaneler i jakten på bättre klimatsiffror. Ett kvarter bort från Simolins kontor ligger idrottsarenan WHA där man förra året tog i bruk stadens största solcellsanläggning. På ett halvår producerade man 23 000 kWh och kunde bland annat driva en eldriven paketbil som ersatte en dieseldriven skåpbil.
– Mariehamns stad satsar på att uppnå en klimatneutral organisation, säger Simolin.
Men det är inte bara storskaliga satsningar man ska räkna på om man vill ha ett helhetsgrepp på hållbarhet, konstaterar Simolin. Även detaljerna är viktiga, speciellt när det kommer till stadens inköp.
– När vi beställer entrémattor till exempel så är vi noga med att prata med leverantörer om ftalater och hormonstörande ämnen. Alla som upphandlar måste vara medvetna om hållbarhetsaspekter.
Det som invånarna själva antagligen mest förknippar med stadens miljöarbete, åtminstone det som är mest synligt, är grönområdena. Inom ramen för hållbar markanvändning klubbade stadens politiker hösten 2023 en grönplan där man kartlagt alla grönområden och gjort en beräkning av kolinlagring i områdena. Målet är att senast 2035 ska utsläppen av växthusgaser inte vara större än upptaget i kolsänkorna i Mariehamns grönområden.
– I Mariehamn sker kolinlagringen främst i våra skogar men även i gräsytor samt med hjälp av gatuträd. Totalt lagrar dessa strukturer cirka 1760 ton koldioxid per år, säger Simolin.
Men alla miljömål går inte mot stadig förbättring. När det kommer till ekologiska livsmedel som staden köper in är målet minst 75 procent senast 2030. Förra året låg den siffran på 24,5 procent. År 2017 låg man på 35 procent.
– En bidragande orsak till den negativa utvecklingen är att under de senaste åren har livsmedelspriserna skenat i väg samtidigt som budgeterat medel inte ökat i samma omfattning och på grund av det sorgliga Ukrainakriget ser vi tyvärr inget slut på prishöjningarna.
De fem målen som staden har tycker Simolin är tillräckligt.
– Man ska inte ha för många mål.
Vissa av målåtgärderna är mer synliga än andra – som dagvattendammen lokaliserad vid ingången till en av stadens populäraste gröna tillhål, Lilla Holmen.
– Dammen inbjuder också till rekreation vilket är viktigt.
På stans hemsida informerar man regelbundet om alla hållbarhetsprojekt, stora som små. Ett av de senaste som väckte ganska mycket medial uppmärksamhet var när man satte ut en uppstoppad räv i ett försök att skrämma bort gässen som bajsar ner på de lokala badstränderna.
– Förra året stängde ÅMHM (Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet) våra badstränder så vi tänkte vi måste göra något. Förutom att det blivit mindre gäss så har badgästerna någon att ta selfies med, säger Simolin med ett skratt.
Räven, vid namn Mickelina, fick sällskap av några rävfigurer i trä som Simolin målat. Dock har två av tre trärävar redan tyvärr blivit stulna. Den tredje vilar nu på Simolins kontor i hyllan bland diverse miljö- och hållbarhetspriser som staden fått.
Den egenmålade räven var ett försök att på ett humant sätt skrämma bort gäss från badstränderna. Dock blev två av tre trärävar stulna. Foto: Heidi Hendersson.
Simolin säger att man lyckats med ambitiösa åtgärder i staden för att man har backning av politikerna. Men det kräver kontinuerlig dialog.
– Vi får nya chefer vart fjärde år, man måste beskriva och kommunicera vikten av det här arbetet till dem.
Vad är du själv mest nöjd med gällande Mariehamns miljöarbete?
– Trots att jag älskar havet, jag är utbildad marinbiolog, så är det det här, säger han och knackar med fingret på klimatsiffrorna han printat ut.
– Att vi fått till en sådan här nedåtgående kurva. Det är oerhört viktigt att visa världen att det går att göra något. Sen är det många som undrar varför ska vi? Och så skyller man på andra. Men vi ska se till att vi har rent på vår bakgård.
Mariehamns stads miljömål
Miljömål 1. De totala växthusgasutsläppen till följd av uppvärmning, el och transporter i stadens verksamheter ska minska, genom minskad energiförbrukning och ökad andel förnybar energi, till år 2030 med minst 90 procent jämfört med referensåret 2002.
Resultat: Sedan 2002 har koldioxidutsläppen (CO2) från stadens egen verksamhet minskat med ca 80 %. De totala klimatutsläpp per invånare är nu nere på 3,5 ton CO2/invånare/år varav endast 78 kg CO2 kommer från stadens egen verksamhet
Miljömål 2. Öka andelen ekologiska livsmedel, minst 75 procent av de livsmedel staden köper in ska vara ekologiska senast 2030.
Resultat: Andelen inköpta ekologiska livsmedel under 2023 var 24,5 %.
Miljömål 3. Vid anskaffning av varor och tjänster ska minst 60 respektive 40 % vara upphandlade genom att miljömässigt relevanta och uppföljningsbara krav har ställts i upphandlingen.
Resultat: Andelen inköpta miljömärkta varor och tjänster under 2020 var 36 respektive 15 %.
Miljömål 4. Utveckling av stadens markanvändning genomförs på ett sätt som säkrar närhet till grönområden, biologisk mångfald, möjlighet till en hållbar livsstil samt motståndskraft inför klimatförändringar.
Miljömål 5. Miljöpåverkan från staden på kustvatten, stränder, vattendrag minskas.
