Kontinuitetsskogsbruk med mindre intensiva avverkningar gynnar arter som trivs i skuggigare miljöer, såsom blåbäret. Vid kalavverkningar försvinner ofta blåbärsriset helt. Enligt resultaten från de regelbundet utförda riksskogstaxeringarna har blåbärsrisets täckningsgrad minskat betydligt i våra skogar under de senaste 50 åren.
Blåbärsriset äts av ett stort antal insekter, bland dem larver av fjärilar och sågsteklar. Insekterna är i sin tur viktig föda för skogslevande fåglar, såsom ungar av orre, tjäder och järpe. I sista hand kan alltså kontinuitetsskogsbruk bidra till livskraftigare populationer av jaktbart vilt.
Detta framgick av ett föredrag hållet av forskningsprofessor Matti Koivula vid Fortstyrelsens seminarium om kontinuitetsskogsbruk den 27.4. Av föredraget framgick också bland annat att ett bättre bevarande av grovstammiga äldre träd i sista hand skulle gynna de skogsfåglar som lever av insekter och spindlar som de hittar bland de lavar som växer på de grovstammiga träden. De här lavarna hör till de grupper av arter som tydligast minskat under tiden mellan de två senaste bedömningarna av hotade arter i vårt land. Minskningen har lett till färre insekter och i slutändan till att bestånden av bland annat tofsmes och talltita minskat dramatiskt under 2000-talet.
Det skulle nu gälla att i högre grad spara äldre grovstammiga träd både inom det konventionella skogsbruket och kontinuitetsskogsbruket.
