Både luftförorening och havsförsurning är klimatkonsekvenser som ofta hamnar under radarn, trots att luftföroreningar dödar miljontals människor varje år.
Marko Reinikainen var tidigare direktör för Tvärminne zoologiska station. Nu är han stationerad i Göteborg, där han jobbar för Luftförorenings- och klimatsekretariatet AirClim.
– Som namnet säger så jobbar vi med både luft- och klimatfrågor. De hänger förstås ihop med varandra i högsta grad, säger Reinikainen.
AirClim jobbar internationellt som en vetenskaplig hubb med bas i Sverige med medlemmar som Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna.
– Vi sammanställer information och gör den lättillgänglig för beslutsfattare och miljöorganisationer. Vi gör också direkt påverkansarbete, där vi försöker påverka olika internationella processer. Vi vill att man sätter högre ambitioner än vad som är i dagsläget.
När det kommer till luftföroreningar så väntar Reinikainen och kollegor på ett nytt EU-direktiv som snart ska godkännas. Det är en uppdatering och skärpning av tidigare direktiv.
– Så att man nu bättre följer WHO:s riktlinjer, det har tidigare varit förslappat i EU.
Han belyser hur viktig luftföroreningsfrågan är.
– Det förorsakar riktigt många dödsfall världen över, varje år.
Marko Reinikainen jobbar som expert på Luftförorenings- och klimatsekretariatet AirClim. Foto: Privat
Reinikainen tar som exempel en studie som visar att det bara i regionen Skåne i Sverige varje år dör 60 personer på grund av giftiga partiklar som har lokalt ursprung, från bland annat trafiken.
– Sen dör ytterligare 700 personer av föroreningar som har sitt ursprung utanför Sverige. De kan transporteras långa vägar.
Globalt räknar man med att så många som 8,3 miljoner människor årligen dör till följd av luftföroreningar. 5,1 miljoner av dem till följd av förbränning av fossila bränslen. Utsläppen som kommer från fossil förbränning räknas till de värsta typerna av luftföroreningspartiklar.
– Vi tror att vi har så ren luft här i Sverige och Finland, men det här är gränsöverskridande problem vi talar om.
Under sin tid på Tvärminne zoologiska station fokuserade Reinikainen mycket på havsförsurning och inom sitt arbete på Airclim har han också varit med och tagit fram en försurningsrapport för Finland med Novia-forskaren Jonna Engman-Öst.
Globalt dör 8,3 miljoner människor årligen till följd av luftföroreningar.
Som Finlands Natur tidigare rapporterat så är vi nära att korsa den planetära gränsen för global havsförsurning – även i Östersjön är läget oroande.
I AirClims rapport konstateras att det görs mätningar och forskning av havsförsurningen i vårt hav på ett flertal institutioner och forskningscentra i Finland, men att relativt få forskare har det som sitt huvudsakliga fokusområde. Forskningen kring havsförsurning i Östersjön har, i alla fall fram till 2021 när rapporten kom ut, till största del fokuserat på hur det påverkar enskilda arter. ”Men studier av system-påverkan har börjat ackumuleras de senaste åren”, skriver Reinikainen och Engman-Öst.
– I Finland håller man sig framme på forskningsfronten gällande havsförsurning, men inte jättemycket i civilsamhället. Även på myndighetsnivå har det varit lite trögt. Men nyligen har Helsingforskommissionen och även olika miljöorganisationer börjat intressera sig för frågan.
Finland och Sverige har bra erfarenheter av att jobba med tidigare försurningsproblem.
– På 1980-talet var det stora problem med försurning av sjöar och skogsdöd till följd av svavel- och kväveutsläpp. Det var ett multinationellt problem.
Med riktade insatser lyckades man mildra problemet.
– Svavelutsläpp har minskat väldigt kraftigt i Europa. Det här är ett positivt exempel på vad forskare, myndigheter och miljörörelsen kan åtgärda tillsammans. Vi kan göra samma med luftförorening och havsförsurning.
Men det kräver information och insikt.
– Det här är ganska osynliga problem och svåra att greppa. Det är ganska förvånande att se att olika miljöorganisationer som har hög kompetens och jobbar med klimatfrågan inte känner till havsförsurning.
Men han tror att det håller på att ändras.
– Det finns ett stort intresse för Östersjön generellt. Östersjöcentrum vid Stockholms universitet har nyligen tagit fram en briefing på havsförsurning.
Var du förvånad att läsa att vi håller på att närma oss den planetära gränsen för havsförsurning?
– Nej, tyvärr var det en väntad utveckling, det går så hand i hand med klimatproblematiken som vi inte lyckats bromsa.
Vad oroar dig mest gällande klimatarbetet just nu?
– Nu tänker jag mycket på policyprocesser både på FN- och EU-nivå. Det går för långsamt och ambitionsnivån är för låg. Tyvärr är inte ens EU:s så kallade fit for 55-mål tillräckligt om EU ska ta sitt ansvar för de globala utsläppen. Många studier visar på att det inte på långt när räcker till. Det är bekymmersamt och inte lätt att få till stånd en ytterligare ökning av ambitionsnivåerna.
***
EU:s luftkvalitetsdirektiv
- Syftet med överenskommelsen är att uppnå ett nollföroreningsmål och bidra till en giftfri miljö i EU senast 2050.
- Med de nya reglerna enades medlagstiftarna om att fastställa skärpta EU-luftkvalitetsnormer för 2030 i form av gräns- och målvärden som ligger närmare WHO:s riktlinjer och som kommer att ses över regelbundet.
