Undervattensbullret i Östersjön ökar och orsakar problem bland annat för torskens fortplantning. Nu tittar EU:s medlemsländer på hur man kan sänka ljudnivåerna. ”Det finns ett konstant brus överallt i Östersjön idag”, säger forskaren Peter Sigray.
”Bullret i Östersjön har ökat” rubricerade Svenska Yle nyligen. I artikeln redogjorde forskaren Harri Kankaanpää på Finlands miljöcentral för ökande ljudföroreningar i Östersjön. Efter artikeln har frågan uppmärksammats stort även i Sverige, med fokus på torsken.
– Torsken ingår som indikatorart för Östersjön gällande bullernivåer. Det finns tröskelvärden för undervattensljud, men det är ganska komplicerat hur man bestämmer sådana värden. Det är svårt, nästan omöjligt, att säga hur ett helt ekosystem påverkas av undervattensljud. Då har man i stället gått den vägen att man valt indikatorarter. För Östersjön har man valt säl, torsk och sill, säger forskaren Peter Sigray vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Sigray är ordförande för EU:s expertgrupp för undervattensljud.
Varför just torsken är en av dessa indikatorarter har att göra med att torsken är en ljudkänslig och viktig art för ekosystemet.
Forskaren Peter Sigray vid Kungliga Tekniska Högskolan leder EU:s expertgrupp för undervattensljud. Foto: KTH
– Den vokaliserar, speciellt under parning. Under lek så hittar hanarna en liten grop där de sitter och håller ljud för att hålla borta andra hanar.
Sigray säger att torskarna pratar lite grann som fåglar.
– Men mycket enklare. De har en simblåsa som vibrerar ljud.
När de väl hittat en partner fortsätter havssången.
Ljudet är avgörande för fortlevnaden av torsken.
– När hanen och honan möts för att släppa rom och mjölke så utför de vad som kallas för en ventral dans och simmar buk mot buk. Med hjälp av ljud släpper de sedan ut rom och mjölke. Desto mer synkroniserat, desto bättre parning. Ljudet är alltså avgörande för fortlevnaden av torsken på populationsnivå.
Undervattensbullret i haven har stadigt ökat och Östersjön är inget undantag. Enligt Finlands miljöcentral handlar det om en ökning med 5–10 decibel på ett årtionde.
– Antalet fartyg ökar och de blir större. Det gör att det finns ett konstant brus överallt i Östersjön idag, säger Sigray.
Enligt EU-bestämmelser får ljudet bara öka till 20 decibel jämfört med naturligt bakgrundsljud i torskens områden.
– Man är ganska frikostig när man tillåter 20 decibel. Det är en hög nivå.
I Sverige har man infört striktare regleringar i torskens lekområden, där får det vara högst 12 decibel.
Men det är svårt att hålla sig till tröskelvärdena. För att uppnå god miljöstatus får inte mer än 20 procent av torskens habitat utsätta för nivåer högre än 20 decibel.
– I Östersjön har vi inte god miljöstatus idag.
Det betyder att medlemsländerna runt Östersjön måste vidta åtgärder.
– Där jobbar man just nu med att sätta upp mål och åtgärdsplaner.
Åtgärder kan till exempel vara att fartyg ska sänka hastigheten i vissa områden eftersom lägre hastighet ger mindre buller.
Ett annat alternativ som har dryftats är att införa avgifter där fartyg med lägre bullernivåer skulle få lägre hamnavgifter. Det finns också tankar kring att införa mätningsstationer.
Ett problem är enligt Sigray att det finns många gamla fartyg på Östersjön.
– Äldre fartyg har gammal teknik och bullrar mer.
Han tror därför inte att bullret är något som kommer kunna minskas snabbt. Enligt Sigray kan det ta 10–20 år tills det sker en förbättring till det bättre. Men det finns en positiv aspekt i hanteringen av undervattensbuller.
– Undervattensljud klassas som förorening, men det skiljer sig från andra typer av föroreningar. Om du släpper ut ett gift kommer det vara kvar länge, men samma sekund som du stänger av motorn på båtar försvinner ljudet. Det här är faktiskt något vi kan påverka och få bort.
Han upplever också att branschen ställer sig positiv till åtgärder och tuffare reglering.
– Jag har pratat med redare och fartygsägare. De kan acceptera förändringar så länge det drabbar alla lika.
Speciellt kryssningsfartygen är positiva till olika åtgärder som skulle minska bullernivåerna.
– Passagerarna gillar att ha det tyst och de kräver också grönare fartyg i dag.
Förhoppningen är att torskens fortsatta parningsmelodi kan fortsätta utan allt för mycket störningar i framtiden. Torsken har nämligen tillräckligt med utmaningar på annat håll.
– Det största hotet mot fisk och ekosystemen är döda bottnar, övergödning och fisket. Men vi försöker på alla fronter komma åt problemen och där är undervattensljud en faktor. Allt tar sin tid och har sin egen tidslinje, men vi måste jobba på alla delar.
