Grödor som majs, ris och kassava driver mer avskogning än viktiga exportinriktade varor såsom kakao, kaffe och gummi. Det visar en ny global kartläggning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Studien bekräftar köttproduktionens stora inverkan, men avslöjar flera förbisedda orsaker till avskogningen.
Livsmedelsproduktionen är den främsta orsaken till avskogningen i världen, men fram tills nu har det saknats en detaljerad kartläggning av vilka grödor som påverkar avskogningen i vilka länder.
Chandrakant Singh, forskare vid Chalmers, är en av upphovsmännen till en ny studie som tar sig an detta kunskapsglapp. Han och kollegan Martin Persson har utvecklat en modell som kopplar ihop jordbruksprodukter med data på skogsavverkning globalt.
”Avskogningens kopplingar till livsmedelsproduktion har studerats länge, men har ofta fokuserat på några välkända produkter såsom nötkött, soja och palmolja, och vissa platser, såsom Brasilien eller Indonesien. I vår studie har vi kombinerat omfattande satellitdata över markanvändning med jordbruksstatistik på ett sätt som ger oss den mest heltäckande och noggranna bilden hittills av vad som driver avskogningen världen över”, säger Chandrakant Singh.
Modellen omfattar 179 länder och 184 varor. Den visar att totalt 122 miljoner hektar skog har försvunnit i jordbruksdriven avverkning mellan 2001 och 2022 – varav mer än 80 procent i tropikerna. Studien bekräftar att det främst är röjning av skog för köttproduktion som är boven i dramat. Men studien bidrar också med mer oväntade resultat.
Forskaren Chandrakant Singh på Chalmers tekniska högskola har tillsammans med kollegan Martin Persson utvecklat en modell som kopplar ihop jordbruksprodukter med data över skogsavverkning globalt. Foto: Christian Löwhagen / Chalmers
I kartläggningen framgår att stapelgrödor producerade för den inhemska marknaden har större påverkan på avskogningen än många stora exportvaror. Stapelgrödorna majs, ris och kassava står tillsammans för cirka elva procent av den totala jordbruksdrivna avskogningen, medan kakao, kaffe och gummi tillsammans står för mindre än fem procent.
”Debatten om avskogning har handlat mycket om hur vi i rika länder orsakar avskogning genom vår import, och detta är absolut viktigt att komma åt. Men vi får inte glömma att en stor del av avskogningen drivs av jordbruksproduktion för inhemska marknader. För att verkligen minska avskogningen måste man också agera i producentländerna, säger Martin Persson.
Forskarna hoppas att resultaten kan bli ett viktigt beslutsstöd för myndigheter och företag som vill agera för att minska avskogningen.
”Våra data visar var riskerna finns och var insatser behövs mest. Målet är att modellen ska kunna knyta samman forskare, beslutsfattare, företag och civilsamhället”, säger Chandrakant Singh.
Studien ger också en detaljerad bild av hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av avskogningen kopplad till jordbruks- och skogsvaror.
Utsläppen beräknas till cirka 41 miljarder ton koldioxid mellan 2001 och 2022, eller i genomsnitt närmare 2 miljarder ton per år. Det är en betydligt lägre siffra än i tidigare globala sammanställningar, där de årliga koldioxidutsläppen har uppskattats vara mer än dubbelt så höga.
”Även om siffran är lägre än tidigare uppskattningar orsakar jordbruksrelaterad avskogning fortfarande runt fem procent av världens totala koldioxidutsläpp”, säger Singh.
