EU-ministerrådets beslut om 2024 års fiskekvoter i Östersjön har väckt debatt och kritik i Sverige. Bland annat WWF Sverige och Miljöpartiet har gått hårt ut för att fördöma det fortsatta industriella strömmingsfisket. Men i Finland går känslorna inte lika heta.
I Finland har bland annat ett enigt miljöutskott i riksdagen backat regeringens ståndpunkt om fortsatt strömmingsfiske och attityderna bland naturskyddsorganisationerna skiljer sig också från situationen i Sverige.
– Den finländska synen baserar sig på optimism om strömmingens tillstånd, säger Tapani Veistola, verksamhetsledare på Finlands naturskyddsförbund.
”Finland ska aktivt motarbeta strömmingsförbud i EU” – Det konstaterade jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (KD) till Yle i slutet av augusti som svar på EU-kommissionens förslag att sätta paus på strömmingsfisket. Förslaget orsakade ett ramaskri bland yrkesfiskarna som varnade för en kollaps av näringen.
”Centralförbundet för fiskerihushållning anser att EU-kommissionens förslag om att begränsa fisket är drastiskt överdrivna jämfört med tillståndet för de fiskbestånd vi fångar”, skrev förbundet i ett pressmeddelande den 29 augusti.
Det som följde var en kavalkad av medierapportering, där ett stort fokus låg på hotet mot näringen.
– Det har varit väldigt mycket intervjuer med människor i fiskeribranschen som ger sin syn på saken och berättar hur de drabbas ekonomiskt. Det har varit väldigt blygsam rapportering om att hela beståndet står inför en kollaps och att vi snart kanske inte har något att fiska överhuvudtaget, säger Mikael Sjövall, redaktör på Finlands Natur och mångårig miljöjournalist som följt med strömmingsläget.
Den finländska regeringen gick dock snabbt upp till kamp och även riksdagens miljöutskott, där De gröna håller ordförandeposten, gick enhälligt på regeringens linje.
”Vi vill att besluten vilar på vetenskaplig grund. Det måste finnas en långsiktig och konsekvent linje”, sade utskottets ordförande Jenni Pitko (Gröna) till Hufvudstadsbladet och hänvisade till att man följer ICES råd.
Finlands naturskyddsförbund blev hörda i frågan i riksdagen, men verksamhetsledare Tapani Veistola säger till Baltic Waters att det var en hopplös situation att lobba för Östersjöströmmingen.
– Vi konstaterade att om störningarna i strömmingsbeståndet fortgår så kan de leda till ännu större problem i framtiden. De förändringarna kan i sin tur ha stora konsekvenser för hela näringskedjan. Men vi kunde inte påverka, Finlands ståndpunkt var låst.
Han tror att orsaken till den finländska regeringens och riksdagens ståndpunkt var att Naturresursinstitutet tidigare gått ut med observationer om att strömmingens svaga tillstånd i Bottenhavet förbättrats.
– Den finländska synen baserar sig på optimism om att den utvecklingen fortsätter, säger Veistola.
Han beskriver utvecklingen som följde kommissionens förslag i augusti som en ”landskamp mellan Finland och EU”.
– Det fanns inte mycket att göra. Vi kommenterade inte mer i offentligheten än några Twitter-kommentarer, för vi såg att situationen var så hopplös. Visst tog vi upp strömmingsproblemen vid beredningen av Finlands ställning i regeringen och i riksdagsutfrågningarna men offentligt informerade vi inte mer än en tweet.
Han har följt med diskussionen i Sverige och konstaterar att samma kampanjarbete om strömmingens framtid inte verkar finnas i Finland.
– För ett par år sedan ringde en svensk kollega och undrade om vi förde en diskussion om strömmingsproblemen, men det gör vi inte.
Inom WWF Finland har dock strömmingsfrågan varit desto mer aktuell. Även de blev hörda av riksdagen i sakfrågan och sakkunniga Matti Ovaska håller med om att den finländska politiska ståndpunkten varit svår att rucka.
Jag skulle säga att kommissionens förslag kom som en stor chock för Finland. Det verkar som att Finland på grund av det hade en starkare ställning i frågan än de annars kanske skulle haft.
Men han konstaterar också att kritiken mot Finlands hållning inte varit omfattande inom landet.
– Det verkar som att intressenter och många av forskarna inte ansåg att ett stopp var nödvändigt. Men i Sverige har det varit en annan tongång.
Även om debatten i Finland varit mer sval konstaterar Ovaska att det inte blev ett optimalt utgångsläge för strömmingen.
– Kvotmängderna man kom överens om är för riskabla. Det är ett stort hopp mellan noll och 55 000 ton, jag hade hoppats att det skulle funnits resonliga kompromisser.
Ovaska trycker på att enligt de senaste beståndsberäkningarna har de viktigaste bestånden i Östersjön sjunkit under målnivåerna, vilket enligt WWF Finland är ett alarmerande tecken på förändringar i Östersjöns ekosystem och näringsväv.
– Orsakerna till detta är en kombination av många faktorer.
Men samtidigt pekar han på de positiva signalerna som den finska opinionen ofta lutar sig mot, i alla fall när det gäller strömmingen i Bottniska viken.
– Mattillgången är bättre nu än tidigare och strömmingen i Bottniska viken verkar friskare än tidigare. Det är vad vi fått veta från forskningen. Men även om signalerna är positiva så är de osäkra och därför borde vi hålla fisketrycket väldigt lågt för att låta bestånden växa till sig igen.
Han var själv i Sverige när EU-ministerrådets beslut blev offentligt, där WWF Sverige snabbt gick ut med ett pressmeddelande om att de beslutade fiskekvoterna är en ”katastrof för Östersjön” och kallade det ett missat tillfälle att ge Östersjön möjlighet till återhämtning. I Finland var det desto tystare.
– Det är säkert också en kulturellt relaterad sak, att nu är beslutet gjort och vi måste leva med det.
WWF Finland har inte gått ut med krav på fiskestopp på strömming, snarare har de satt fokus på ett minskat fiske som tar i beaktande förändringar i havsmiljön.
– Östersjöns ekosystem förändras snabbt. Arter i början av näringskedjan reagerar snabbt på förändringar i livsmiljön och till exempel en höjning av havsvattentemperaturen kan orsaka en kedja av förändringar i näringsväven. Effekterna ses först i plankton, sedan hos arter som äter plankton, till exempel små stimfiskar. Strömmingen är ett exempel på en art som är starkt påverkad av miljöförändringar.
De vill också se att mer av strömmingen ska landa på de finska matborden.
– Vi har belyst att småskaligt fiske för mänsklig konsumtion ska prioriteras.
Idag äter finländarna cirka 430 gram strömming per person per år och 80 procent av matfisken är importerad. Detta vill den finländska regeringen råda bot på inom ramarna för programmet om ”klimatvänlig mat” som sjösattes 2021.
Målet är att finländarna i genomsnitt ska äta 2,5 fiskportioner per vecka före 2035. Man vill också femdubbla användningen av strömming som livsmedel till samma datum. Man framhåller politiskt även vikten av att använda inhemskt fångad fisk för att tillverka så kallat Östersjöfoder som enligt Social- och hälsovårdsministeriet ”möjliggör hållbar tillväxt inom vattenbruket utan att riskera målet om god vattenstatus”. I dagsläget går fyra femtedelar av den strömming som landas i Finland till foderindustrin.
– Fiskodlingen i Finland är beroende av strömmingen, det förklarar också varför det finns en så stark politisk vilja att försvara fisket.
En del av fodret går också till pälsdjurssektorn, men Ovaska säger att det skett en stor förändring de senaste tio åren gällande slutanvändningen av strömmingen.
– För några år sen gick mycket till pälsdjursfarmarna och det är självklart inte hållbart, men inte lika mycket idag. Nya företag fokuserar också på att göra produkter för mänsklig konsumtion.
Men fortfarande är fiskerinäringen på det stora hela ohållbar och Ovaska efterlyser reformer.
– En av våra huvudpunkter i den politiska diskussionen har varit att upprätta en återhämtningsplan för strömmingsbestånden, vilket i korthet innebär att vi bör sätta upp ekosystembaserade förvaltningsmål och en tydlig tidsplan för att nå målet. Och sedan kunde vi sätta kvoterna och andra nödvändiga åtgärder därefter, det vill säga hålla fiskedödligheten på måttlig nivå under flera år för att nå önskad beståndsstatus.
Han upplever att man från WWF Finlands håll har goda relationer med regering och näringsliv i frågan och får gehör.
– Sättet som fiskeförvaltning diskuteras är väldigt inkluderande i Finland.
Däremot ser han att det vore viktigt för Sverige och Finland att nå större samförstånd, då det tydligen existerar olika uppfattningar om strömmingens tillstånd. Ett tydligt exempel på det är att WWF Finland och WWF Sverige nyligen gått ut med olika rekommendationer för strömmingen i Bottniska viken i sina respektive fiskeguider. I Sverige är den listad som röd, medan i Finland är den markerad som gul.
– Svenska och finländska forskare borde prata mer och ha ett gemensamt perspektiv för att säkerställa en positiv utveckling. Vi behöver mer samarbete.
Heidi Hendersson är redaktör på BalticWaters som är en oberoende stiftelse som arbetar med att förbättra Östersjöns miljö.
Foto: Wikimedia Commons / Olev Mihkelmaa
***
FAKTA
Strömmingen/sillen
Sillen, eller strömmingen som den kallas norr om Kalmarsund, är kanske en av de mest betydelsefulla arterna för Östersjöns ekosystem. Den utgör födobas för fisk, däggdjur och fågel, och är en av de ekonomiskt viktigaste arterna.
2024 års strömmingskvoter
Bottniska viken: 55 000 ton (Finlands del 45 092) – minskning med 31 procent från i år
Centala Östersjön: 40 368 ton (Finlands fel 8 853) – minskning med 43 procent från i år
Strömming i västra Östersjön: 788 ton – 0 procents minskning från i år
2022 utnyttjades Finland cirka 60 procent av kvoten för Bottniska viken. Kvoten för Finska viken-Egentliga Östersjön utnyttjades helt.
Källa: Naturresursinstitutet och Statsrådet
EU:s beslut om fiskekvoter kan vara lagstridigt
Beslutet kan bryta mot EU:s gemensamma fiskelag (GFP) som säger att ”fisket ska bedrivas med hänsyn till ekosystemet och säkerställa att fiskets negativa inverkan på ekosystemen minimeras”.
Beslutet kan också strida mot den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjön som är ett viktigt verktyg för att uppnå kraven i GFP. Paragrafen §4:6 säger att ”Fiskemöjligheterna skall fastställas på ett sådant sätt att det finns mindre än 5 % sannolikhet för att lekbeståndets biomassa faller under Blim” Se faktaruta för ytterligare information om Blim.
Beslutet kan också bryta mot Havsmiljödirektivet som säger att havet och dess biologiska liv ska befinna sig i ”God miljöstatus”, och att populationerna av alla kommersiellt nyttjade fiskar ska hållas inom säkra biologiska gränser.
Sveriges Miljöparti har flaggat för att dra EU:s ministerråd och den svenska regeringen till domstol i frågan.
Strömmingsfisket i Finland
2022 uppgick strömmingsfångsten till 68 miljoner kilo, sikfångsten uppgick till 13 miljoner kilo.
Fångstmängderna av strömming har sjunkit sex år i rad.
En femtedel av den finländska strömmingsfångsten landas utomlands (Sverige, Estland eller Danmark)
Källa: Naturresursinstitutet
