Finlands markanvändningssektor, alltså skogssektorn och jordbruket, har under de senaste två åren gått från att ha varit en kolsänka till att bli en utsläppskälla. Det här är dåliga nyheter för klimatet, men också för statens budget.
Som medlemsland i EU har Finland förbundit sig att följa den europeiska klimatlagen om minskade utsläpp fram till 2030. För att nå dit måste Finland dels minska utsläppen från till exempel trafiken och industrin, men också binda tillräckliga mängder kol i marken. Det enklaste sättet att öka kolsänkan är att begränsa skogsavverkningarna.
Nu har Finlands kolsänka minskat två år i rad, vilket innebär att det blir svårt att vända utvecklingen i tid. Det bekräftar sakkunniga på Miljöministeriet och Greenpeace som Finlands Natur har pratat med.
Om Finland har en alltför liten kolsänka betyder det att Finland kan tvingas köpa kolkrediter av andra EU-länder.
Miljöministeriet utredde frågan i våras i samband med regeringsförhandlingarna. Enligt promemorian är det sannolikt att Finland måste reservera budgetmedel för att köpa kolkrediter inom EU:s koldioxidmarknad.
Enligt EU:s klimatlag ska medlemsländernas kolsänkor evalueras åren 2021-2025.
– Enligt de prognoser som finns och även enligt mina egna uträkningar kommer det att bli ytterst svårt för Finland att nå upp till våra förpliktelser. Det är fullt möjligt att vår kolsänka kommer att ligga efter målet med tiotals miljoner ton koldioxidekvivalenter, säger Tuomo Kalliokoski, konsultativ tjänsteman på Miljöministeriet.
Tuomo Kalliokoski. Foto: Miljöministeriet / Jani Laukkanen.
Kalliomäki säger att Finlands kolsänka är mindre än den jämförelsenivå som EU har slagit fast för Finlands del.
– I en sådan situation uppstår det uppskattade koldioxidutsläpp som Finland kämpar med.
För år 2021 och 2022 har kolsänkan sammanlagt varit omkring 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter mindre än EU:s jämförelsenivå.
– Jag har också gjort beräkningar för åren 2023-2025. Totalt kommer Finland att landa på 25-50 miljoner ton kumulativa koldioxidutsläpp.
Tuomo Kalliokoski har gjort preliminära uträkningar om vad kolkrediterna kan komma att kosta. Han utgår från en glidande prisskala mellan 10 och 50 euro per ton koldioxid. Priset är bara ett estimat, eftersom handeln med kolkreditenheter från skogens kolsänkor ännu inte har inletts.
Om priset skulle vara så lågt som 10 euro per ton skulle kostnaden vara 250 – 500 miljoner euro. Om priset på kolkrediter för kolsänkorna är 50 euro per ton höjs prislappen till mellan 1,25 och 2,5 miljarder euro.
– I EU:s förordning om markanvändning finns en skrivning om att de EU-länder som har en positiv kolsänka kan välja, om de så önskar, att sälja sitt överskott till länder där kolsänkan har omvandlats till utsläpp.
I nuläget finns ändå ingen marknad där medlemsländerna skulle kunna köpslå om priset på sådana kolkrediter som har en koppling till kolsänkorna.
Kaisa Kosonen, som är klimat- och energiexpert på Greenpeace, anser att Finlands regering borde göra allt i sin makt så att vi tvingas köpa så få kolkrediter som möjligt av andra EU-länder.
Kaisa Kosonen. Foto: Greenpeace
– Trots att vi inte vet exakt hur mycket Finland måste betala så innebär varje köpt kolkredit att pengar flödar ut ur landet – i stället för att de här pengarna skulle användas till att göra skogs- och jordbruket i Finland mer hållbart, säger Kosonen.
Kosonen påminner att den nuvarande situationen, där Finlands kolsänka blivit en källa till utsläpp, är väldigt alarmerande.
– Regeringen borde agera nu för att utöka kollagren i skogarna. Det duger inte att vänta och se och sedan år 2027, då nivån för kolsänkan slås fast, spela överraskad över den enorma kolsänkan och förundra sig ”vem som ska betala notan”.
Kan Finland fortfarande undgå att tvingas betala kolkrediter på grund av krympande kolsänkor?
– Jag har svårt att se att Finland kan undgå att köpa kolkrediter. Varken den här regeringen eller tidigare regeringar har arbetat tillräckligt beslutsamt för att utöka kolsänkan, säger Kosonen.
Också Tuomo Kalliokoski på Miljöministeriet påminner om grundproblemet. Avverkningarna har varit omfattande i våra skogar ända sedan 2010-talet.
– Om vi ser på saken ur klimatpolitikens perspektiv så kan utvecklingen mot en negativ kolsänka främst förklaras med en hög avverkningsgrad. Forskningen visar tydligt att när mer skog avverkas så minskar kolsänkan i motsvarande grad, säger Kalliokoski.
Skogsavverkningar i Huuskonsaari i Kajanaland. Foto: Greenpeace
