EU:s jordobservationsprogram Copernicus har nu bekräftat att fjolåret var det varmaste året allt sedan den globala mäthistorien startade 1850. Fjolåret var också det första kalenderåret som den globala medeltemperaturen steg med 1,5 grader Celsius jämfört med nivån under förindustriell tid.
Den världsomfattande genomsnittliga temperaturen i fjol var 15,1 grader Celsius, vilket var hela 0,72 grader högre än genomsnittet under tidsperioden 1991–2020, skriver Meteorologiska institutet i ett pressmeddelande.
Fjolåret var ett rekordvarmt år också i Europa med en genomsnittlig temperatur på 10,69 grader Celsius, vilket är 1,47 grader högre än genomsnittet under jämförelseperioden 1991–2020.
Statistiken är hämtad från Copernicus rapport Global Climate Highlights 2024. Rapporten lyfter därtill fram fakta om uppvärmningen av världshaven, den minskade utbredningen av havsis, ökade halter av växthusgaser och extremväder.
Copernicus rapport slår fast att klimatförändringen är den största bidragande orsaken till varmare temperaturer. Utöver klimatförändringen bidrar också El Niño-fenomenet till utvecklingen.
”De stigande temperaturerna utsätter miljarder av människor för extrema väderfenomen som leder till dödsfall, förstörelse av infrastruktur och enorma ekonomiska kostnader”, säger sektorchef Hannele Korhonen på Meteorologiska institutet.
Uppvärmningen av klimatet avancerar snabbare på nordliga breddgrader. I Helsingfors var den genomsnittliga temperaturen 2,1 grader högre än normalt i fjol.
I synnerhet södra Finland och de nordligaste delarna av Sápmi var varmare än normalt i fjol. På mätstationen i Kajsaniemi uppmättes en genomsnittlig temperatur på 7,8 grader 2024. Det var den näst högsta medeltemperaturen under stationens 180-åriga historia.
