Under det gångna året har en politisk tvist seglat upp om hur mycket gammelskog som ska skyddas i Finland. Bakom tvisten finns EU:s strategi om biologisk mångfald och målet att strikt skydda alla EU:s återstående gammel- och naturskogar med höga skyddsvärden.
EU-kommissionen vill att alla medlemsstater senast vid årsskiftet ska meddela hur gammelskogar i respektive land kommer att identifieras och kartläggas. Ett av målen i EU:s strategi är att 10 procent av EU:s landyta ska omfattas av strikt skydd.
Nu bekräftar miljörådet Mikko Kuusinen på Miljöministeriet att beslutsunderlaget till regeringen blir klart först någon gång i början av 2024. Miljöministeriet bereder ärendet i samarbete med Jord- och skogsbruksministeriet.
– Statsrådet ska under våren 2024 fatta beslut om skyddskriterierna för gammelskog, säger Mikko Kuusinen.
EU-kommissionen förutsätter att kriterierna för att identifiera och kartlägga gammelskog ska bygga på vetenskapliga fakta. Nu pekar ändå allting på att definitionen blir en politisk tolkning.
En central fråga är hur gammal skyddsvärd skog och skog i naturtillstånd ska definieras? Hur många år ska skogen ha existerat och hur mycket död ved ska finnas? Enligt vissa tolkningar är skyddsvärd gammelskog sådan där det finns minst 10 kubikmeter död ved per hektar, medan bland annat Jord- och skogsbruksministeriet vill se mer strikta kriterier, det vill säga att det måste finnas mer död ved i skogen för att skyddskriterierna ska uppfyllas.
Enligt Mikko Kuusinen är det inget märkligt med att kriterierna bestäms delvis på politiska grunder – inte heller EU slår fast några exakta gränsvärden för gammel- och naturskog.
– Vi får inte glömma att vi i Finland redan har skyddat de allra mest värdefulla gammelskogarna, nu ska vi bara se till att skydda de små arealer av oskyddad gammelskog som finns kvar. Det kan helt enkelt inte finnas stora arealer kvar som inte redan skyddats – oavsett hur vi definierar kriterierna.
Miljörådet Mikko Kuusinen vill också tona ner diskussionen och säger att det pågående arbetet med att definiera gammel- och naturskog för EU:s mångfaldsstrategi inte är den sista chansen att skydda gammal skog i Finland.
– Om EU:s återställningsdirektiv träder i kraft – vilket klarnar om några månader – så kommer Finland att vara förpliktad att återställa de gamla skogar och naturskogar som inte längre finns!
Ordförande för Finlands Naturpanel, Janne Kotiaho, är kritisk till hur man på tjänstemannanivå vrider på frågan om att skydda gammelskogar i Finland. Kotiaho anser att vi inte längre kan skjuta besluten om att skydda skogen på framtiden.
Kotiaho, som är professor i ekologi vid Jyväskylä universitet, gör bedömningen att kriterierna medvetet görs strikta för att Finland ska behöva skydda så lite skog som möjligt. I början av december gav Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet ut en rapport om skogsskyddets kriterier. Den rapporten ska fungera som vägkost för de finländska skyddskriterierna.
– Om kriterierna görs så strikta att endast några tiotals tusen hektar skog ryms innanför ramarna, vilket är intrycket jag får av rapporten, ja då betyder det att man söker alla tänkbara ursäkter att låta bli att skydda de finländska gammelskogarna!
Janne Kotiaho påminner om den diskussion som förts om att Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet utsatts för politisk styrning från Jord- och skogsbruksministeriet medan de arbetade med sin rapport.
– Ändå vet vi att de frivilliga i arbetsgruppen Luonnonmetsä har kartlagt över 60 000 hektar oskyddad gammelskog på statens mark söder om det samiska hembygdsområdena – dessutom finns det tiotals tusen hektar oskyddad gammelskog på Metsätalous marker.
På det samiska hembygdsområdet finns uppskattningsvis 300 000 hektar oskyddad gammelskog på statens marker. Den bedömningen gör en annan frivillig arbetsgrupp, som går under namnet Luonnonmetsät Sápmi.
På Finlands naturskyddsförbund gör experten på biologisk mångfald, Liisa Toopakka, bedömningen att tvistandet om hur strikt de gamla skogarna ska skyddas i sista hand är en fråga om pengar.
– I slutändan handlar det om hur mycket pengar staten kan avvara för att skydda skogen, säger Toopakka.
När det gäller skog i statlig ägo handlar det om att staten inte kan göra pengar på sådan skog som skyddats.
– Och när det gäller privat skog så behövs det statliga pengar för att ersätta de privata skogsägarna för att de skyddar sin skog via de frivilliga skyddsprogrammen, säger hon.
Bildtext: Kriterierna för att definiera gammelskog bygger bland annat på mängden död ved som finns i skogen. Foto: Magnus Östman
