Det gynnar miljön och klimatet att återställa tidigare myrmarker som har utdikats och torrlagts. Den slutsatsen drar Shirin Karimi vid Sveriges lantbruksuniversitet som i dag disputerar med sin doktorsavhandling ”Peatland hydrology in boreal Sweden: Modelling, long-term data analysis, and experimental rewetting.”
Våtmarker lagrar stora mängder kol och fungerar ofta som en hydrologisk buffert, både mot torka och översvämning. Shirin Karimi har undersökt hur de hydrologiska funktionerna förändras under de första åren efter ett återvätningsförsök i Västerbotten. Pilottestet har pågått åren 2018–2024. Före det har Karimi undersökt hur återställningen av våtmarker gynnar lagringen av kol.
”Vi ville undersöka våtmarkernas roll både lokalt och i det större nätverket på landskapsmässig skala”, säger Shirin Karimi.
Karimi har bland annat följt hur större regnmängder påverkar det återställda området vid Trollberget jämfört med närliggande Degerö stormyr, som är ett odikat våtmarksområde.
Enligt Karimi har återställningen av myrmarkerna burit frukt. Lagringskapaciteten för vatten ökade successivt, samtidigt som höga flöden och avrinningen i samband med stora regn minskade, skriver SLU i ett pressmeddelande.
”Det är så mycket blötare där nu. Däremot ser det inte ut som en naturlig våtmark, men du ser att vattennivån stigit och att det bildas pölar av vatten uppe vid ytan”, berättar Karimi.
De tidiga resultaten visar att återvätningen kan vara ett sätt att skapa en buffert mot översvämningar, förutsatt att vissa villkor uppfylls.
”Förekomsten av sorterade sediment visade sig till exempel vara starkt korrelerade till de hydrologiska svarsmekanismerna. Mer sorterade sediment innebär ett lägre maximalt flöde och större fördröjningseffekt”, säger Karimi.
Trollberget Experimental Area ligger nedströms i ett avrinningsområde där den återställda marken inte har skadats i lika stor utsträckning som på andra platser. Karimi antar att detta bidrar till de positiva resultaten.
Återvätning av myrmarker kan vara ett viktigt verktyg i hantering av extremväder där nederbörden och torkan väntas öka. Enligt Karimi lönar det sig ändå att utforska förutsättningarna för återvätning innan man skrider till verket.
”Annars riskerar man att ödsla både tid och pengar i onödan”, säger hon.
