Forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har tagit fram en ny prognos som visar hur utbyggnaden av sol- och vindenergi kommer att ske med stor sannolikhet före 2050. Prognosen bygger på artificiell intelligens.
Enligt prognosen kommer den landbaserade vindkraften att stå för omkring 26 procent av världens elproduktion år 2050, medan solkraften når cirka 21 procent. En sådan tillväxt ligger i linje med vad som anses behövas för Parisavtalets mål att stoppa uppvärmningen till 2 grader Celsius, men räcker inte till för att stoppa uppvärmningen till 1,5 grader, skriver Chalmers i ett pressmeddelande.
Forskarna kallar beräkningsmodellen för en tidsmaskin som analyserar historiska tillväxtmönster i olika länder. Kalkylerna innehåller vissa osäkerhetsmoment som har att göra med lokalt motstånd, begränsningar i infrastrukturen och politiska ramvillkor.
”Befintliga modeller är mycket bra på att visa vad som behöver hända för att vi ska nå klimatmålen, men de kan inte säga vad som är mest sannolikt. Det är det glappet vi vill fylla”, säger Jessica Jewell, professor vid fysisk resursteori på Chalmers.
Genom att studera utvecklingen i över 200 länder har forskarna identifierat ett återkommande mönster i hur vind- och solkraft växer. Politiska beslut har en avgörande inverkan på tillväxten.
”De flesta modeller antar en jämn tillväxtkurva, men så ser det inte ut i verkligheten. Tillväxten sker ofta i ryck, och om man bortser från det riskerar man att underskatta hur snabbt tekniker kan utvecklas”, säger Avi Jakhmola, doktorand vid fysisk resursteori på Chalmers.
För att förbättra prognoserna utvecklade Jakhmola en modell baserad på 13 000 virtuella världar. I varje värld utvecklas vind- och solkraft på olika sätt – från mycket snabb expansion till betydligt långsammare tillväxt, och allt däremellan. En maskininlärningsalgoritm tränades sedan på dessa världar för att lära sig koppla tidiga nationella trender till globala utfall.
”När vi tillämpar modellen på verkliga data kan den säga vad som är det mest sannolika utfallet framöver, baserat på vad vi har sett hittills och på alla de virtuella världar den har analyserat”, säger Jakhmola.
Forskarna har också undersökt vad som faktiskt skulle krävas för att nå 1,5-gradersmålet.
– Om vi börjar nu är de nödvändiga tillväxttakterna krävande men inte utan historiska paralleller, jämförbara med de mål som EU har satt upp för vindkraft och Indiens planer för solenergi, säger Jakhmola.
Chalmers studie och prognoser har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Energy.
Chalmers har även publicerat ett webbaserat visualiseringsverktyg för att åskådliggöra forskningsresultaten.
