Ökade klimatutsläpp, försämrad inventering av artrikedomen och ett dråpslag mot miljön. Så beskriver flera experter följderna av den svenska regeringens miljöpolitik.
Den svenska miljö- och klimatpolitiken har tagit en helomvändning efter att statsminister Ulf Kristerssons (M) minoritetsregering tillträdde den 17 oktober.
Först meddelade Kristersson att miljödepartementet läggs ned och omformas till en avdelning vid näringsdepartementet. Sedan utnämndes omeriterade Romina Pourmokhtari (L) till landets nya klimat- och miljöminister med närings- och energiminister Ebba Busch (KD) som överrock.
– Jag är mycket förvånad över beslutet. Jag hade inte väntat mig att Liberalerna skulle stödja nedläggningen av miljödepartementet eftersom partiet har haft flera miljöengagerade politiker, säger Jon Kahn, tidigare departementsråd vid miljödepartementet.
Kahn, som har nästan 25 års arbetserfarenhet vid Miljödepartementet, får medhåll av Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet.
– Det handlar om symbolpolitik. Man vill hämnas på Miljöpartiets tidigare stora inflytande. Beslutet är en klar nedprioritering av miljöpolitiken, vilket kommer att ha stora konsekvenser, säger Sterner.
Kristerssons regering består av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna med parlamentariskt stöd av Sverigedemokraterna.
Såväl Sterner som Kahn anser att det är framför allt Sverigedemokraternas krav som nu omsätts i praktiken.
– Där finns en utbredd illvilja mot miljöpolitiken. Sedan handlar det säkert om okunskap. Man tycks inte alls förstå vilka konsekvenser besluten kommer att ha i praktiken, säger Kahn.
Enligt Sterner är det inte omorganiseringen av miljöadministrationen i sig som är det största problemet med regeringens nya giv.
– En stor del av de klimatpolitiska frågorna handläggs av näringsdepartementet i dag, vilket talar för ett tätare samarbete. Ett större problem är att den nya regeringen går in för väldigt kraftiga nedskärningar av budgetanslagen för miljö- och klimatområdet, säger Sterner.
Budgetanslagen för miljö- och klimatområdet krymper med nästan fyra miljarder kronor eller cirka 369 miljoner euro i jämförelse med föregående år, uppger nyhetsbyrån TT.
På sikt kommer miljöanslagen att minska
med nästan 14 miljarder kronor fram till 2025, enligt regeringens budgetprognos.
– Många av dessa nedskärningar är allvarliga och oåterkalleliga. Vi har aldrig sett något liknande. Till exempel de indragna budgetanslagen för Naturvårdverkets miljöövervakning innebär att vi inte vet hur miljön förändras och därmed blir sämre på att upptäcka miljöproblem, säger Kahn.
Kritiken av regeringens miljöbudget har inte varit nådig i de svenska massmedierna.
– Budgeten är ett dråpslag mot miljön på bred front, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet till Dagens Nyheter.
Den nya statsbudgeten har rönt stor bestörtning i synnerhet bland de svenska miljö-organisationerna.
– Det är en total nedmontering av miljö- och klimatbudgeten, säger Madeleine van der Veer, samhällspolitisk chef på WWF.
Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén kallar miljöbudgeten ”djupt bekymrande och oacceptabel” medan Greenpeace Sveriges chef Erika Bjureby talar om en ”grå svekbudget för ökad förbränning som gör det svårare att nå klimat- och miljömålen.”
Enligt professor Thomas Sterner fanns det tecken i skyn för den som ville se.
– Vi har sett framväxten av en antimiljöpolitisk rörelse som har mycket gemensamt med trumpismen i USA och Brexit i Storbritannien. Aktivisterna i det svenska bränsleupproret hatar elbilar och anser att miljöbyråkraterna inte förstår hur den gröna trafikpolitiken försvårar livet på landsbygden, säger Sterner.
Enligt Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet, vill regeringen blidka dessa aktivister genom att skrota klimatbonusen för elbilar. Den nya miljöbudgeten luckrar också upp reduktionsplikten som kräver en viss andel biodrivmedel i fossilt bränsle.
– Privatbilismen har varit en kuggfråga för många väljare som har röstat på regeringspartierna och Sverigedemokraterna, säger Ekelund.
Av samma anledning satsar regeringen nu på åtgärder som nedprioriterar rälstrafik och gynnar privatbilism. Listan på miljöförsämrande åtgärder är lång.
– Kristerssons regering höjer också mervärdesskatten på försäljningen av reparerade varor, vilket hämmar den cirkulära ekonomin och försvårar en grön omställning, säger Ekelund.
Inom energi- och klimatpolitiken vill den nya regeringen satsa på kärnkraft och avskiljning och lagring av koldioxid (CCS).
– Ni finländare vet ju hur dyrt det är att bygga ut kärnkraften och hur länge det tar att bygga ett kärnkraftverk innan det är i drift. Det är inget att sträva efter, säger Sterner.
Hagainitiativet är ett företagsnätverk som arbetar för att minska näringslivets klimatpåverkan.
– De svenska företagen vill ha långsiktiga och förutsägbara beslut inom miljö- och klimatpolitiken. Regeringens nya miljöbudget erbjuder varken långsiktighet eller förutsägbarhet. Det försvårar företagens planering, säger Ekelund.
Stora bilden: Finansminister Elisabeth Svantesson (M) möttes av demonstrerande miljöaktivister då hon presenterade nästa års statsbudget i början av november. Den svenska regeringen har fattat beslut om massiva nedskärningar av anslagen för miljö- och klimatområdet. Foto Christian Åslund / Greenpeace
.
