Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för ens egen hemkommun kan vara överraskande.

Foto: Sarianna Jylhä-Matilainen

I Finlands landskap verkar landskapsförbunden som samkommuner som har hand om landskapets utveckling. Landskapsförbund styrs av landskapsfullmäktige och landskapsstyrelse. I landskapsfullmäktige väljs politiker från kommunfullmäktige från de olika kommunerna i landskapet, det vill säga de politiker och partier som du har röstat på i kommunalvalet.

Landskapsförbunden gör upp bland annat landskaps­planer och landskapsprogram. Landskapsprogrammet skissar fram en mera allmän vision om utvecklingen i landskapet medan landskapsplanen styr mera konkreta planer för olika områden. Därtill bereder förbunden övergripande planer bland annat om trafiksystem och havsområden.

Landskapsplanen täcker hela landskapet och sträcker sig därmed geografiskt över flera kommuner och tar ställning i gränsöverskridande ärenden. Sådana är exempelvis grönområden och naturskyddsområden, rekreationsområden samt värdefulla kulturmiljöer. I trafikväg skissas i en landskapsplan bland annat stora tågförbindelser och logistiklösningar för hamnar.

I beredningen ingår också kartläggning av områden som lämpar sig för exempelvis stora vindkraftsparker, trots att landskapsplanen inte ger några mera detaljerade riktlinjer om energiförsörjningen. Hur vindkraftsparken byggs ut och hur många turbiner som placeras ut och var det görs, hör däremot till kommunen som själv får fatta de besluten.

Det är landskapsförbundens anställda som bereder planerna. De sakkunniga jämför olika scenarier och reder ut bästa möjligheter för olika behov. Om du som kommuninvånare i landskapet har en strålande idé lönar det sig att kontakta de anställda som bereder planen. De presenterar förslagen för landskapsstyrelsen som väljer hur behandlingen fortsätter. Landskapsstyrelsen väljs bland ledamöter i landskapsfullmäktige. Fullmäktige väljs däremot från landskapets kommuner. Hur du röstar i kommunalvalet påverkar hela landskapet. Landskapsfullmäktige väljs genom indirekt demokrati bland kommunfullmäktigeledamöter. Det är alltså politiskt valda personer med en politisk agenda som har makten även på landskapsnivå.

Landskapets planer läggs alltid fram till påseende. Enligt Ilona Mansikka som är planläggningschef vid
Nylands förbund är synpunkter och utlåtanden om planerna välkomna i flera skeden under planläggningen. Invånare, lokala företag och föreningar gör bäst i att vara på alerten redan i ett tidigt skede under planläggningen. Då kan man ha avgörande möjligheter att påverka beredningen. Om man lämnar kommentarerna tills man ser en preliminär plan kan det vara alltför sent.

– Visserligen är det så att ju tidigare man går in i processen för att påverka, desto större svängrum har man för olika slags lösningar, men till och med ännu i förslagsstadiet är det möjligt att ändra i planerna. Det lönar sig alltid att påverka och delta, uppmuntrar Mansikka.

Men att ge en besviken anmärkning eller förbättringsförslag, om än lite sent, är bättre än att tiga. Det ger information om vilka ärenden som upplevs som viktiga av den lokala gemenskapen.

– Besvär är ett bra tecken. Det betyder att människorna är vakna och bryr sig. Det betyder att frågan intresserar och berör. För oss som bereder ärendet är det ett tecken på att det vi gör upplevs viktigt och att invånarna inser betydelsen av planerna, säger Ilona Mansikka.

Naturområde i vågskålen

I Nyland har naturen kommit i kläm och det engagerar lokala ortsbor. I Kyrkslätt har en grupp kommunbor organiserat sig till en

rörelse kring placeringen av en tågdepå för huvudstadsregionens lokaltågnätverk. En lokal sammanslutning av privatpersoner hävdar att Nylands förbund inte hört sig för hos berörda parter och att det tidiga skedet i planeringen inte beretts i öppenhet.

– I beredningen av Nylands landskapsplan 2050 nämndes depån endast i en bilaga och inte där heller med en angiven plats, berättar Hannu Valtanen som engagerat  sig i frågan. Valtanen berättar att planen om var tågdepån rekommenderas bli placerad kom plötsligt och utan tillräckliga möjlig­heter att påverka i det tidiga planeringsskedet.

Byaföreningen i Bobäck tog tag i saken, under ledning av Valtanen, och kallade samman invånare och markägare i området som tillsammans utsåg en arbetsgrupp. Det var speciellt den unika och mångsidiga naturen och det kulturhistoriskt värdefulla området som fick invånarna att engagera sig i frågan. Precis intill det föreslagna området ligger även Esbovikens naturskyddsområde som hör till Natura 2000-nätverket.

De som aktiverat sig i frågan är ingalunda alla experter i markanvändningsfrågor eller beslutsfattandeprocesser, men tillsammans kan de hjälpas åt och förmå att ta stora steg.

Genom privata penningbidrag kunde arbetsgruppen anlita en jurist för att se över processen. Med hjälp av juridisk konsultation lämnade arbetsgruppen ett officiellt besvär om planen till förvaltningsrätten. I januari 2021 förbjöd förvaltningsrätten verkställandet av planen. Nylands förbund fick samtidigt bemöta besvären, varefter besvärställarna än en gång fick besvara landskapsförbundets svar. Förvaltningsrätten fortsätter behandla ärendet och under behandlingstiden ligger alla planer i is.

Politik handlar om att väga värden mot varandra. Få har knappast något emot ett vackert och naturnära område, men frågan är om man vill bevara det på bekostnad av annan eventuell nytta.

– I ett Nyland som växer behövs det fler spår, fler tåg och fler depåer så att invånarna ska kunna färdas på ett hållbart sätt också i framtiden. Av den anledningen måste man även längs kustbanan hitta ett ställe för en depå. En landskapsplans uppgift är att samordna olika former av markanvändning och att anvisa platser också för projekt i riks- och landskapsskala, till exempel för depåer, konstaterar Ilona Mansikka från Nylands förbund.

Hannu Valtanen påpekar, att förutom att förbise naturvärden, ser landskapsplanen allt för närsynt på framtiden.

– När vi väl kommit till år 2050 har metropolområdet säkerligen vuxit ytterligare från dagens läge och då kommer gränsen mellan Esbo och Kyrkslätt att vara olämpligt för ett industri- och logistikområde, precis som Ilmala i Helsingfors är det i dagens läge. Hellre kunde området bevaras som ett kulturhistoriskt värdefullt rekreationsområde för kommande generationer, tycker Valtanen.

Aktiv miljöförening i Österbotten

Vasa miljöförening är aktiv i frågor om markanvändning och planer i Österbotten. Föreningen följer med beredningar och ger flitigt kommentarer och anmärkningar om förslag då det blir aktuellt i planeringsprocessen.

Just nu är en ny vindkraftsutredning på gång på landskapsnivå i Österbotten. På uppdrag av landskapsförbunden utreds var det skulle vara möjligt att placera mera vindkraft. Vasa miljöförening följer med utredningen.

– Tyvärr finns inte särskilt stora möjligheter att påverka i det här skedet, utan först när utredningens resultat ska omsättas i en ny landskapsplan, berättar Birthe Weijola som är vice ordförande i Vasa miljö­förening.

Birthe Weijola har också följt med beredningen av Österbottens nya landskapsplan under de senaste åren och har tillsammans med Vasa miljöförening kommenterat både utkast och det utarbetade förslaget. I början av 2020 lämnade föreningen en anmärkning om förslaget till landskapsplanen. I anmärkningen tog de ställning bland annat till att landskapsförbundet underlåtit att utreda nya skyddsområden på landskapsnivå och kritiserade vägreserv­eringar.

Speciellt skyddsområden och tillräckliga rekreationsområden saknades enligt miljöföreningen. I sin anmärkning hävdar miljöföreningen att det är landskapsplaneringens uppgift att föreslå nya skyddsområden på landskapsnivå och att Öster­bottens förbunds verkade sakna ambition att främja den regionala naturskyddsplaneringen, i motsats till andra landskap som mera aktivt utrett och föreslagit framför allt nya skyddsområden. Vasa miljö­förening kom visserligen också med positiva kommentarer om förslaget till landskapsplan och välkomnade bland annat förslagen om några nya rekreationsområden.

Landskapsstyrelsen tog del av alla anmärkningar enligt en sedvanlig process och bemötte de flesta anmärkningar genom att notera anmärkningen.

– Allmänt kan man konstatera att det nog är lättare att få igenom ändringar på kommunal nivå än på landskapsnivå, funderar Weijola och fortsätter mera positivt: Men det är nog inte omöjligt, det hjälper om man har kontaktnät till tjänste­män och politiker och kontaktar dem i olika skeden av processen. Att lyfta fram ärenden i offentligheten är också viktigt.

Landskapets politik syns alltså överallt runtomkring oss. Det som planeras på en övergripande nivå kommer en dag att påverka vardagen på lokal nivå.

Artikeln är en del av artikelserien Aktivistens handbok: påverka miljöbeslut på olika nivåer. Andra artiklar i serien är:
Påverkan på kommunalnivå (Finlands Natur 1/21),
Påverka på riksnivå (Finlands Natur 3/21),
Påverka på EU-nivå (Finlands Natur 4/21)