Påverka på EU-nivå

av | 30 november 2021

I sista delen av denna artikelserie har vi kommit till beslutsfattande på EU-nivå. Beslut som fattas i Europeiska unionen påverkar oss i Finland på många sätt. För att följa med utvecklingen i det finländska samhället lönar det sig att följa med vad som behandlas på EU-nivå. 

I Europeiska unionen behandlas ärenden av tre instanser: kommissionen, parlamentet och rådet. Alla initiativ startas i kommissionen och det är den enda som kan initiera ett lagförslag eller börja driva en fråga. Därefter behandlar både parlamentet, med folkvalda meppar, och rådet, bestående av ministrar från medlemsländerna, initiativen. Det är viktigt att förstå i vilket skede en lagprocess befinner sig för att påverka i rätt skede.

– EU:s lagstiftning är formad så att den går att påverka, berättar Pia Siitonen från Europeiska kommissionens representation i Finland. Siitonen är informationschef vid representationen och har lång erfarenhet av kommunikationen mellan Bryssel, Strasbourg och Finland. Fastän EU-ärenden ibland skulle kännas avlägsna, är Finland och finländare starkt involverade i allt som görs inom EU.

Enligt Siitonens uppfattning är många medborgare i kontakt med de folkvalda mepparna. Det är ett sätt att bli hörd. Meppen kan å sin sida ta ärendet vidare exempelvis genom att hålla ett tal i parlamentets plenum eller diskutera ärendet direkt med utskottet som har hand om ärendet.

I EU är det alltid kommissionen som initierar ny lagstiftning eller ändring av lagar. Kommissionens generaldirektorat bereder ärenden efter att ha lyhört fört diskussioner och hört intressenter som berörs av ärendet. Förutom att höra de så kallade lobbarna, som representerar bland annat organisationer, industrier eller stater, hör kommissionen också alltid EU-medborgare.

Kommissionen upprätthåller bland annat webbportalen ”Samråd” där alla aktuella ärenden finns listade så att vem som helst får bekanta sig med ärendet och ge sina synpunkter om det. Likaså finns portalen ”Kom med synpunkter” där privatpersoner ges möjlighet att vara delaktiga. 

Just nu diskuteras ärenden som luftkvaliteten i EU och hur den kan främjas, hållbar hantering av avfall från fartyg och kemikalieregleringen i och utanför EU. För den som är intresserad är det bara att logga in, bekanta sig med bakgrundsmaterialet och tycka till. Kommissionen går igenom alla bidrag och de sammanfattas i rapporter.

Om man inte själv känner för att kommentera, kan man förlita sig på finska lobbare. Gemene man representeras i Bryssel av flera olika aktörer. Finlands ständiga representation vid EU i Bryssel agerar ombud för hela finska folket och därtill kan man dra många paralleller mellan enstaka medborgare och organisationer som arbetar gentemot kommissionen på plats i Bryssel. 

Industri- och arbetsgivarorganisationer för sina medlemmars talan och ideella organisationer påverkar processer inom sina fokusområden. 

– Till och med städer kan ha representanter som lobbar för att främja sin stads livskraftighet, berättar Pia Siitonen.

En ideell organisation som för naturens talan i EU är European Environmental Bureau, förkortat EEB. 

EEB är en takorganisation för över 170 europeiska miljöorganisationer från cirka 40 länder, däribland Natur och Miljö och Finlands naturskyddsförbund. Förbunden representeras av en gemensam, nationell representant som är medlem i EEB:s styrelse.

Jouni Nissinen representerade Finland och de båda förbunden under perioden 2008–2019, varav flera år som ordförande och vice-ordförande för EEB.

– Som landsrepresentant kom jag gemensamt överens om de finska organisationernas nationella intresse, men som ordförande fick jag ta avstånd från hemlandet och agera i hela EEB:s intresse, berättar Nissinen om sin tid i styrelsen. 

EEB:s  årsmöte i Bryssel 2018. Från vänster: Emma Ernst från Sverige i rollen som Director of Membership and Development, i mitten Jouni Nissinen och till höger EEB:s generalsekreterare Jeremy Wates från England. Foto: Sonia Goicoechea / EEB

Finska medlemsorganisationer har ett specialintresse i bland annat skogsfrågor och har aktivt varit med om att lyfta skogsfrågorna på takorganisationens agenda. En annars sällan skådad polarisering bland EEB:s medlemsländer emellan handlade just om skogsbruk. 

– Sverige förespråkade en mera tillåtande syn på ekonomisk skogsindustri och användningen av bioenergi medan flera centraleuropeiska länder och bland annat Finland var av motsatt åsikt och förespråkade skogens naturvärde, berättar Nissinen. 

Ett annat exempel på hur miljöorganisationerna har stått upp för naturen på EU-nivå – trots press från exempelvis det egna landets regering – är frågan om torv. Då minister Mauri Pekkarinen försökte få torven att klassas som förnybar energi fick Nissinen, med hjälp av de finska org­anisationerna, jobba flitigt för att få EEB att sätta sig starkt emot och fälla initiativet.

Miljöorganisationernas och EEB:s viktiga roll syns framför allt som motstånd mot industrins miljöignorerande planer. Snarare än att konkret främja naturskydd, har EEB lyckats hindra miljöskada. När naturdirektivet riskerade att för­svagas till industrins fördel fick organisationerna detta förhindrat genom koordinerat samarbete. 

Stora teman som EEB och medlemsorganisationerna arbetat med mycket på EU-nivå är jordbrukspolitik, kemikalieförordningen REACH och direktivet om industriutsläpp IED.

EEB gör ett gediget bakgrundsarbete bakom kulisserna och påverkar i kommissionen genom att mötas och föra diskussioner med beredande tjänstemän. Endast en liten del av EEB:s arbete är synligt för oss medborgare i medlemsländerna. Finska medborgares röst hörs i prioriteringarna genom den gemensamma representanten.

– Den som vill påverka prioriteringarna i EEB:s arbete kan börja med att bli medlem i sin inhemska miljöorganisation och komma med synpunkter i det nationella arbetet, föreslår Nissinen. Förbundens styrelser för ärenden vidare till landsrepresentanten i EEB:s styrelse. 

EEB:s förhållning i olika frågor utarbetas i organisationens tematiska arbetsgrupper. Medlemsförbunden får utse medlemmar till arbetsgrupperna utifrån sina medlemmar och aktiva som visar specialintresse och kompetenser inom ett specifikt område. Medlemskap i en inhemsk
miljöorganisation kan på så vis öppna dörrar till internationella arbetsgrupper.

Precis som i Finland kan medborgare inom EU initiera ett medborgarinitiativ. För att få initiera ett Europeiskt medborgarinitiativ krävs ett godkännande från kommissionen. Kommissionen avgör på basen av ansökan ifall initiativet uppfyller alla krav och inte överlappar med existerande lagstiftning.

I motsats till det nationella medborgarinitiativet kan inte heller vem som helst själv starta ett initiativ. Kommiss­ionen kräver att initiativet understöds av medborgare eller organisationer från minst sju EU-länder och namninsamlingen måste samla in minst en miljon underskrifter från likaså minst sju olika länder. Tröskelvärdet för hur många underskrifter man måste få in från de olika länderna varierar beroende på antalet företrädare i Europaparlamentet per land.

Kampanjen om återhämtningsplanen NextgenerationEU syntes på Helsingfors gator i november 2021. Ett övergripande mål är att EU ska bli ledare inom klimatarbetet, bl.a. genom att investera i miljövänlig teknik och trafik och att se till att byggnader och offentliga platser blir mer energieffektiva. foto Alessandro Rampazzo / European union

Det är ofta väletablerade organisationer som drar igång medborgarinitiativ i samarbete med sina syskonorganisationer i andra länder. Det finns några miljö- och klimatrelaterade initiativ som är i gång som bäst. Tidigare init­iativ som har samlat mer än en miljon underskrifter och därmed gått vidare till att behandlas av kommissionen är bland andra ett om att förbjuda användningen av bekämpningsmedlet glyfosat. 

Ett annat initiativ, som även syntes i Finland relativt stort, var initiativet End the Cage Age som kräver att användningen av burar förbjuds i de flesta former av industriell djurproduktion. Över 1,3 miljoner EU-medborgare understödde initiativet. EEB var en av de tiotals understödande organisationer bakom initiativet.

Enstaka aktiva medborgare kan vara guld värda i ideella rörelser, då miljörörelser har mindre resurser att använda för lobbande än stora industriföretag. Det kan vara tidskrävande att orientera sig i djungeln av EU:s olika webbportaler, men när man väl har koll på vad som finns var, lönar det sig att ta en titt.

– Det är möjligt att påverka bara man själv är aktiv, konstatetar Pia Siitonen från kommissionens representation. 

Artikeln är en del av artikelserien Aktivistens handbok: påverka miljöbeslut på olika nivåer. Andra artiklar i serien hittar du här: serien hittar du här:
Påverkan på kommunalnivå (från Finlands Natur 1/21),
Påverka i landskapen (från Finlands Natur 2/21)
,
Påverka på riksnivå (från Finlands Natur 3/21)

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Dioxinhalterna har halverats under 2000-talet

Dioxinhalterna har halverats under 2000-talet

Nu måste rederierna betala för sina klimatutsläpp

Nu måste rederierna betala för sina klimatutsläpp

Elisa Aaltola för djurens talan

Elisa Aaltola för djurens talan

ANNONS

Annons – hundkonsult